Kära nyhetsbrevsläsare, här kommer intressanta nyheter för hängmattan, lödning utan el o värme, MDF-skiva utan formaldehyd, Biocidfri båtbottenfärg, MOCA i PUR förbjuds, Växter avger vätecyanid under ogynsamma förhållanden. Läs mer…..

Lödning utan el eller värme
Ett framsteg inom kompositmaterial kan vara början till slutet för vanlig lödning med lödkolv.
En forskargrupp, ledd av Thuo, använde enkla kemiska reaktioner för att inkapsla vätskedroppar av legeringar i ett tunt skal som hindrar vätskorna från att stelna även vid temperaturer väl under deras smältpunkter. Enligt uppfinnarna värms legeringen (t ex Bi-Sn) upp över dessas smältpunkt och vispas upp för att fördelas i smådroppar och därefter kylas ned. Legeringsdropparna reagerar då med luft på ett självkontrollerat sätt och bildar ett oxidskal. Oxidskalet reagerar med ättiksyra, som bildar ett mjukt kompositoxidacetatskal vilket stabiliserar den flytande kärnan vid kylning. Genom att lägga på ett lätt tryck på dropparna kunde forskarna bryta upp skalet och använda dem för att löda metalldelar utan behov av el eller värme.
Forskargruppen har alltså lyckats löda i rumstemperatur och har därmed eliminerat värme samt el i lödningsprocessen och problemen som hör ihop med dem. Detta kan förenkla och minska tillverkningskostnaderna. Dessutom kan tekniken användas för att löda värmekänsliga komponenter på tätpackade kretskort.
Källa: CEN.ACS.ORG. March 14,2016

Träfiberplatta utan formaldehyd – snart verklighet

Ett Schweiziskt företag, AVA-CO2 Schweiz AG, skall tillsammans med Forskningsinstitutet för material- och träteknik i Bern utveckla en ersättning för formaldehyd i lim och hartser med hjälp av 5-Hydroxymethylfurfural enligt bilden bredvid. Företaget utvinner HMF ur socker i en hydrotermisk process.
Hartserna som kan komma att ersättas av HMF är av typen fenol-formaldehyd och urea-formaldehyd, vilka används t ex i MDF-skivor. EU har klassificerat formaldehyd som cancerogent och mutagent.
Källa: http://www.ava-co2.com/web/media/downloads_DE/medienmitteilungen/Medienmitteilung_Formaldehyd_DE.pdf

En trotjänare för PUR- material förbjuds från november 2017
Polyuretan (PUR)-industrin måste snabbt hitta ett substitut till MOCA, som förbjuds november 2017. MOCA har funnits sedan 1950-talet och använts vid tillverkningen av PUR. Processen att hitta en ersättning är komplicerad och industrin ställs åter inför stora utmaningar när denna kemikalie fasas ut. Förbudet för MOCA kan bli dödsstöten för hälften av allt PUR-material, med den påföljden att tillverkningen i Europa baserat på TDI och MOCA kan komma att läggas ned, spår artikelförfattaren Alexander H. Tullo, C&EN N.Y City.
MOCA är cancerogent och därför har ECHA fattat beslutet att fasa ut MOCA. Fördelen med MOCA är att den inte reagerar så snabbt med prepolymeren utan underlättar framställningen av PUR genom en väl avvägd öppettid. MOCA är också väldigt förlåtande vid mängdtillsättning av ämnet vid processen.
PP Polymer har lång erfarenhet av att jobba med PUR-material och är väl medvetna om de krav som ställs i processen för att få fram bra egenskaper. Vi är optimistiska och anser att det borde gå att hitta substitut som inte är farligt för hälsan. Källa: C&EN/CEN.ACS.ORG/June6,2016

Äntligen – biocid-fri båtbottenfärg
En miljövänlig beläggning, som hämmar ansamling av bakterier och marina organismer på ytan av föremål som ligger i havsvatten, har tagits fram. Parthiban o medarbetare på A*Star-institutet har lyckats framställa en säker, polymerbaserad bottenfärg.
Marin påväxt skadar skepp, havsvattenfiltreringssystem och hamninstallationer. Dessutom leder det till korroderade fartygsskrov vilket ökar bränsleförbrukningen. Forskarna har upptäckt polymethyloxazoline (PMOx) polymer som förhindrar mikroorganismer från att fastna på ytan. Deras upptäckt består av den kovalent bundna PMOx-polymerbeläggningen som sväller dramatiskt nedsänkt i havsvatten, vilket får bakterier och andra marina organismer att släppa från ytan och därmed minska marin påväxt.
Forskarna tror även att man kan använda denna polymer i biomedicinska applikationer då man upptäckt att gula stafylokocker och E-colibakterier inte tycker om den förändrade ytan och får svårare att fästa.
Källa:http:// phys.org/news/2016

 Växter triggas producera giftiga kemikalier vid ogynsamma väderförhållanden
Torka och extrema väderförhållanden som kommer av klimatförändringarna påverkar växter att producera farliga kemikalier till nivåer som kan vara skadliga för människan. Under ideala förhållanden omvandlar plantor nitrat till aminosyror och protein. Men under exempelvis svår torka saktas omvandlingen ned och nitrat ackumuleras i växten. Detta medför att boskap som äter den kan bli förgiftade och få missfall och även dö. Hos människan betyder för höga halter nitrat (speciellt hos barn) att röda blodceller minskar sin förmåga att släppa ifrån sig syre.
När sedan vädret ändras och plantorna utsätts för plötsliga mängder regn så släpper de vätecyanid, som i sin tur fångas upp av frukter som äpplen och persikor vilka har en förmåga att lagra vätecyanid.
Dessutom ökar mycotoxinerna i växterna som ökar risken för att barns näringsupptag minskar med påföljd att immunförsvaret går ned.
Detta ger ytterligare perspektiv på vad som händer när klimatet förändras så drastiskt som det gör nu på jorden.
Källa: CEN.ACS.ORG, June 6, 2016

Svartmögel i gipsskivor redan från fabriken
Nyligen genomfördes en undersökning där man konstaterar att det populära byggmaterialet gipsskivor redan från fabrik innehåller tre olika mögelsorter i fallande grad: (aspergillus) allmänt förekommande trådlös svamp, (chaetomium globosum) saprofytisk svamp och (stachybotrys chartarum) svartmögel.
Forskarna blötte desinficerade gipsskivor med sterilt vatten och förseglade dem under 70 dagar. Man fann de tre mögelsorterna i olika omfattning. Forskarna drog slutsatsen att gipsskivorna redan från fabriken har mögelsporer i sig. Hypotesen är att sporerna sitter i papperet/kartongen som omger gipset i skivorna. Detta kan vara en förklaring till varför gipsskivorna så ofta får mögelskador även vid minsta fuktskada. Bra att vara uppmärksam på! Källa: Indoorair: march 11, 2016, Pre-contamination of new gypsum wallboard with potentially harmful fungal species. Authors: B. Andersen, I. Dosen, A. M. Lewinska, K. F. Nielsen

Farliga flamskyddskemikalier med brom och fosfor finns i damm
Enligt ny forskning ger vissa typer av fosforinnehållande flamskyddmedel (PFR) även nevrotoxikologiska effekter såväl som hudirriterande effekter, förutom redan kända effekter som ökad risk för cancer och reproduktionsstörningar. Nu har man funnit dessa typer av PFR och PBDE (brominnehållande förbjudna flamskydd) i hushållsdamm. De kan komma från såväl byggmaterial som madrasser och möbelstoppning. Man har utvecklat en speciell analysmetod för att kunna se dessa ämnen. Alla fosforinnehållande föreningar är inte farliga utan man bör se upp för följande PFR och bromföreningar när man väljer material till sitt hem: TCEP, TCIPP, TDCPP, TMBP, TPHP, TBOEP, TNBP, TEHP. Källa: Indoor Air 2016; 26, G. Luongo, C. Ostman

Nya nordiska riktlinjer för hållbara byggvaror
Island, Norge, Finland och Sverige har tillsammans tagit fram nya riktlinjer för hållbara byggvaror genom Green Building Councils. Man har kartlagt hur de olika ländernas lagstiftning och praxis är utformade. Därefter har man systematiskt för varje land tagit fram krav som fastighetsägare och byggare kan använda sig av. Det finns tre nivåer fastighetsbolaget kan välja när de väljer byggvaror nämligen Best Nordic Practice, High ambitions och Good ambitions. De aspekter man tagit i beaktande inom nivåerna är: den globala uppvärmningen, materialresurser, farliga ämnen och emissioner i inomhusluft. Man presenterar informationen i sk EPD’er (Environmental Product Declaration). De liknar informationen på t ex matförpackningar, men istället för näringsfakta presenteras värdet på produkternas inverkan på miljön. Det gör det lätt att välja rätt och ger bra förutsättningar för både god byggarbetsmiljö och god inomhusmiljö. Källa och mer att läsa: https://www.sgbc.se/nyheter/1154-gemensamma-nordiska-kriterier-for-hallbara-byggnadsmaterial

Bra inomhuskvalitet får kosta max 140 kr/år i USA
Betalningsberedskapen för god inomhusmiljö är inte särskilt hög i USA. En undersökning visar visserligen att såväl brukare som fastighetsägare och byggföretag generellt sett är intresserade av en god inomhusmiljö. Men betalningsberedskapen är inte så hög. De kommersiella intressenterna vill högst lägga ca 140 kr/ år på att förbättra inomhusmiljön. Man ser ventilation och luftomsättning som viktiga områden. Undersökningen visade att en fördubbling av luftgenomströmningen i en lokal märkbart skulle öka produktivitet, effektivitet och välbefinnande. Intresset var stort från alla parter, men betalningsberedskapen var skral. Det är lite förvånande att man bara har tagit hänsyn till direkta kostnader utan att tänka på de långsiktiga kostnaderna både för samhället och för individen i form av sjukdom. (reds anmärkning. Källa: onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ina
Samtidigt visar en svensk undersökning ett ökat intresse hos konsumenten för miljön i sitt eget boende. Hela 64% anger miljön som viktigast när det gäller det egna boendet. Energibesparingar ligger främst men även information om fuktproblem är viktig att kunna få. Digitaliseringen tror man möjliggör miljösmarta lösningar. Källa: svensk byggtidning.se/miljo, 2 juni 2016.

En trotjänare för PUR- material förbjuds från november 2017
Nu ställs hela PUR-industrin inför nya utmaningar för att hitta ett substitut till MOCA, som förbjuds november 2017. Tillverkningen av PUR är komplicerad och redan tidigare har industrin ställts inför stora utmaningar när kemikalier har fasats ut. Förbudet för MOCA kan bli dödsstöten för PUR-material med den påföljden att tillverkningen i Europa kan komma att läggas ned. Det spår artikelförfattarna, samtidigt som de säger att än är dock sista ordet inte sagt och att detta blir en svår nöt att knäcka. MOCA är cancerogent och därför har ECHA fattat beslutet att fasa ut MOCA. Som vi skrev ovan är damm från madrasser och möbelstoppning farliga för hälsan. Dessa madrasser är oftast av Poleuretanskum. Därtill är produktionen av dem farligt för arbetsmiljön.
Källa: C&EN/CEN.ACS.ORG/June6,2016

Rymdteknik filtrerar sjuka hus
Rymdforskningen kommer oss till del inom många discipliner, så också när det gäller luftens kvalitet. Så här skriver Rymdstyrelsen:
”Hus som blir ”sjuka” på grund av dålig ventilation och närvaro av ohälsosamma partiklar i luften är ett stort problem, särskilt för känsliga individer. Genom att anpassa ett biologiskt reningssystem, ursprungligen avsett för rymdbruk, har ett företag tagit fram ett filter som kombinerar biologisk rening med ett kolfilter som kan hjälpa till att rena sådana sjuka hus. Föroreningarna som filtret renar från luften blir föda för växterna i filtret medan den renade luften kan cirkulera tillbaka till rummet.”
Källa: http://www.snsb.se/sv/Rymd-i-din-vardag/Halsa/

Öppet o stängt i sommar!
Vi kan ta emot prover till labb fram till 7 juli. Därefter stänger vi för semester och öppnar åter den 8 augusti.
Vi önskar alla en trevlig och skön sommar! (stängt veckorna 28-31)

3D-utskrifter – nu en het utmaning för kemister
I marsnumret av vårt nyhetsbrev 2014 skrev vi om 3D-utskrifter och hur tekniken då fungerade. Som materialspecialister såg vi begränsningar i val av material för att skriva ut 3D-modeller. Vi ifrågasatte visionen att man skulle ha en skrivare på sin kammare och kunna printa ut egna konsumentprodukter samt att industrier skulle kunna tillverka styckegods på ett kommersiellt sätt. Problemen vi lyfte fram var att 3D-modellen byggdes upp med hjälp av ett stödmaterial, som sedan måste bort, och att de plastmaterial man kunde göra produkter av var begränsade. Vi skrev redan för två år sedan om en ny typ av 3D-utskrifter, vilka först nu börjar ta form. Då berättade vi om att företaget Arburg tagit fram en ”freeformer” där man roterar föremålet och lägger på plastmaterialet i lager enligt önskad design. Utvecklingen fortsätter naturligtvis. Visionen är ju fantastisk om den slår igenom. Just nu står kemin i centrum snarare än datakunskapen. Företaget Carbon3D lanserar en ny teknik för friformning där företagets 3D printrar skapar en yta som initierar polymerisationen i en behållare av harts. Ytan är inte ett fysiskt objekt utan snarare ett utrymme som har exakt tillräckligt med syre och mönstrat UV-ljus för att härda ett flytande harts. Syret och UV-ljuset penetrerar hartset genom ett teflonfönster under behållaren. Det mönstrade UV-ljuset kontrollerar formen av den tryckta detaljen medan en plattform drar upp detaljen. Processen tillåter ett härdningsförlopp för en stor variation av plastmaterial, från flexibla elastomerer till hårda plaster. Företagets grundare är serie-uppfinnaren Joseph M De Simone som ser framför sig tillväxt i bolaget genom smart kombination av hårdvara, mjukvara och molekylär vetenskap. Vi konstaterar att vår tveksamhet för 3D-utskrifter, som lösningen på allt, börjar sakta avta. Tekniken ser lovande ut!  Källa: CEN. ACS. ORG 24 dec 21 2015

Brilliant ytbehandling skyddar Litium-jon-batterier från att ta eld
En ny elektrod-ytbehandling har tagits fram, som ser till att stänga ned Li-jon-batterier om de skulle bli överhettade eller få kortslutning. Ytbehandlingen är ett flexibelt polymerbaserat kompositmaterial framställt av polyeten och taggiga nickelmikropartiklar, som därtill är ytbelagda med grafen för att öka sin elektrokemiska stabilitet. Materialet har hög elektrisk konduktivitet vid rumstemperatur. Men när det uppnått kritisk transitionstemperatur så sväller polymeren upp på en sekund och tränger iväg de taggiga partiklarna vilket förhindrar elektronerna att flyta fritt. Denna förändring orsakar en sänkning av batteriets ledningsförmåga på 7-8 tiopotenser vilket stänger av anordningen omedelbart. Hittills har forskarna lyckats implementera tekniken i små batterier i form av mynt. I större batterier för bilar, flygplan etc. är man rädd att värmeutbredningen inte kommer gå tillräckligt snabbt för att trigga omkopplingsmaterialet så att batteriet stängs ned. Stanfordforskarna Yi Cui och Zhenan Bao fortsätter att forska.  Källa: CEN. ACS. ORG 7 jan.18 2016,

LEGO åter på frammarsch!
På senare tid har vi kunnat följa LEGOs kvartalsrapporter i ekonomisk press. Företaget gick på knäna för några år sedan och man oroade sig för att det gamla anrika nordiska flaggskeppet skulle gå i konkurs. Nu har en ny VD med visioner fått företaget på fötter igen och det med råge. Han har omfamnat ny teknologi och stärkt varumärket. Vi var i New York i februari i år och vid Rockefeller Center, detta prestigefyllda landmärke i New York, har Lego öppnat en koncept-butik. Vi var stolta nordbor den dagen. LEGO ökade sin omsättning kraftigt under 2015 och fler barn än någonsin, ca 100 miljoner, har lekt med Lego under året. Man har släppt produktserier som Star Wars, Dimensions, Ninjago och Elves. En omsättningsökning med 25 % och en ökning i nettoresultat med 31 % ger ett rörelseresultat på 12,2 miljarder SEK.
Under 2015 offentliggjorde man också sin plan på att investera 1 miljard danska kronor i utvecklingen av nya mer hållbara plastmaterial och försöka ersätta oljebaserade polymerer. Man ska anställa mer än 100 medarbetare till Lego Sustainable Materials Centre i Billund, Danmark. Detta center skall stå klart 2018. Målsättningen är att 2030 ha bytt ut de oljebaserade polymererna i sin produktion av Legobitar. Dagens material består till största delen av ABS. Av 77 000 ton råvaror tillverkas 60 miljarder Legobitar. Skulle man byta ut dessa till biobaserad ABS eller annat mer miljövänligt material skulle det innebära ett stort bidrag till vår miljö. Man är väldigt angelägen om att också byta ut allt förpackningsmaterial i samma anda. Det är mycket specifika krav på materialet när man tillverkar legobitar med, eftersom bitarna måste passa ihop med stor exakthet. Dessutom måste kraften vara precis avvägd för att sätta ihop och ta isär bitarna så att det passar målgruppen. En grannlaga uppgift Lego har tagit på sig! Vi på PP Polymer är imponerade över det ansvar den danska storkoncernen tar och vi lyfter på hatten för att de vill bidra till en bättre värld. Källa: Affärsvärlden 20160301, Plasticker News 20160302, CEN. ACS. ORG 8 juni 2015

Origami med omformbara polymerer
Forskare i Kina har utvecklat polymerer med form-minne, som har kapacitet att forma och omforma sig själv flera gånger. Det normala är att polymerer alltid vill återgå till ursprungligt skick p.g.a. de kovalenta bindningarna. Detta medför en hel del problem vid olika produktionsprocesser. Nu har forskare vid Zhejiang Universitetet i Kina tagit fram ett material med form-minne som både kan bevara sin nuvarande form och anta nya former. Detta sker genom att kombinera två komponenter där den ena har en elastisk deformationsegenskap och den andra en plastisk deformationsegenskap. Plastkombinationen har alltså en låg transitionstemperatur (55º) och en hög deformationstemperatur (130º). Materialet programmeras genom att fysiskt trycka materialen till olika former vid olika temperaturer. Forskarna exemplifierade sina resultat genom att programmera ett material, som först formades till en origamibåt för att sedan låta det förvandlas till en origamiblomma. Förutom formbarheten tålde materialet även att låta sig omformas flera gånger utan att spricka eller brytas ned. Forskarna förutser att det nya materialet skall kunna användas i medicinska applikationer och i olika elektroniska sammanhang samt även ombord på rymdskepp.
Källa: Plastforum, Norges nyhetsbrev 21 jan 2016; British Plastics & Rubber, jan 15, 2016.

Det lönar sig att låta innovationer bana väg för hållbar samhällsutveckling
Lagstiftning är avgörande för att driva utbytet av produkter i industrin. Lagstiftaren har ett tungt ansvar när det gäller miljöhänsyn och andra hänsyn som behövs för att få ett fungerande framtida samhälle. Det är lagar samt krav från industrin som sätter agendan för innovationers framgångsmöjligheter. Livscykeln för nya, innovativa utbytesprodukter är beroende av den tidpunkt som volymerna ökar. I en ny publikation från Chemsec (NGO) framgår hur lagstiftning skapar möjligheter för progressiva företag att finna marknader. Paxymer AB, vårt systerföretag, är jämte Apple, Skanska, Organoclick, HP, BASF, m.fl. med i denna publikation. VD Amit Paul berättar där ur egen erfarenhet hur stigande marknadsefterfrågan sänker prisnivån på innovationen. Han har ett påtagligt exempel. Om industrin skulle skifta helt och hållet från bromerade till halogenfria flamskyddsmedel så skulle de halogenfria flamskydden bli ca 30 % billigare än dagens prisnivå på brominnehållande flamskydd. Räkna därtill alla fördelar med arbetsmiljö och kostnader för hantering av farliga kemikalier vid såväl produktion som att sända material till deponi. Läs gärna hela rapporten. Chemsecs rapport ”the bigger Picture” tar upp flera viktiga aspekter för att komma i mål med den lagstiftning vi redan har kring substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen gällande kemikalier.
På mässan Plastteknik 13-14 april i Malmö kommer Amit Paul, VD Paxymer AB, att föreläsa om ”Så lyckas du med hållbar materialinnovation”. Paxymer ställer också ut på mässan i IMCD’s monter E18 med det giftfria flamskyddsmedlet Paxymer®.
Välkommen in så kan vi berätta mer!

Läs mer nedan

Kära byggmiljöbrevläsare
Det här numret tar upp angelägen information kring Aldehyder och dess inverkan på hälsan och i vilka miljöer de uppstår. En ny upptäckt som handlar om toxiner och sporer som tillsammans utgör risk för ohälsa, information kring vattenburen väggfärgs eventuella farlighet, dessutom fortsätter debatten från VVS-Forum kring hormonstörande ämnen och vad Golvbranschens företrädare anser om dess farlighet. Trevlig läsning önskar Ann-Christin Paul, redaktör

Toxiner ihop med sporer ökar drastiskt risken för ohälsa
I en ny undersökning av M Korkalainen mfl, publicerad januari 2016, konstateras att i fuktskadade byggnader kan mikrobiella toxiner tillsammans med sporer få en drastisk inflammatorisk inverkan på människan även vid låg exponering.
De nya rönen är ytterligare en anledning att mäta MVOC!
MVOC mätningar har stor betydelse för att identifiera fuktskada med mikrobiell aktivitet. Fördelen med MVOC-analysen är att du får reda på om det är mikrobiell aktivitet oavsett om fuktskadan är dold eller synlig. Vid mikrobiell aktivitet finns stor risk att det bildas toxiner och dessa tillsammans med sporer enligt ovan ger en ännu större risk för ohälsa.
Källa: M Korkalainen mfl, www.wiley.com, 26 januari 2016.

Risken med aldehyder underskattad
I Californien har forskare undersökt förekomst av aldehyder i förskolelokaler, eftersom formaldehyd och acetaldehyd är allergiframkallande och cancerogena. Forskarna jämförde halterna mot de gränsvärden som har satts upp i USA. Tester utfördes i 40 lokaler.
I undersökningen fann man att aldehyder fanns i 100% av de undersökta lokalerna, både formaldehyd och acetaldehyd. Genomgående var aldehydhalterna inomhus betydligt högre än utomhus vid samma mättillfälle. Dessutom var halterna förhållandevis höga av de respektive aldehyderna.  I 87,5% av fallen var formaldehydhalten högre än gränsvärdet REL (reference exposure level) och i 30% av fallen var acetaldehydhalten högre än RfC (reference concentration ). Både REL och RfC innebär att när värdena överstigs finns risk för cancer.
Dessa gränsvärden är uppsatta med utgångspunkt för vuxna män som väger mer än 70kg.
Ny forskning visar att barn reagerar på betydligt lägre halter än de gällande gränsvärdena, som inte tar hänsyn till den högre exponeringsgraden per kilo kroppsvikt eller det mindre välutvecklade immunförsvar, fysiologi och neurologi som barn har.
I den californiska studien tar forskarna fram vilka gränsvärden som är relevanta med tanke på barnens snittvikt o ålder. Man delade in dem i grupper om upp till 2 års ålder (riskfaktor 10) och mellan 2-6 års ålder (riskfaktor 3). Med hjälp av dessa riskfaktorer har man rekommenderat gränsvärden för förskolebarn.
Var kommer aldehyderna ifrån? Var finns de?
Formaldehyd emitteras från många olika material och konsumentprodukter. T ex WPC-material, dvs träkompositmaterial som innehåller UF-hartser, samt tapeter, målarfärg, tryckta tyger, syrahärdande lacker på inredning, paneler, möbler, kosmetik produkter, i cigarettrök och andra brännbara material.
Acetaldehyd finns i träkompositmaterials lim, polyuretanskum, lim, ytbehandlingar, smörjmedel och bläck.
Både formaldehyd och acetaldehyd kan bildas i kemisk reaktion när ozon och VOCs (flyktiga organiska ämnen) reagerar med varandra.  VOCs kan komma från t ex hushållens mattor, tavlor, rengöringsprodukter, desinfektionsmedel, luftreningssprayer och emission från byggnadsmaterial.
Komplikationer av aldehyder
De komplikationer aldehyder kan ge är allergiska besvär, andningsbesvär, astma och även cancer. I den californiska studien fastlade man och kvantifierade risknivåer för de olika besvären och kopplade ihop det med vikt, ålder och halter i inomhusluften och fick då fram riskfaktorerna på 10 respektive 3 för barn.
Frankrike och USA har liknande kriterier. Där har man tagit fram nivåer för långtidsexponering. I Kalifornien är värdena vid 8 timmars exponering och ’chronic formaldehyde RELs ’ 9µg/m³ eller ca 0,007ppm, i USA i stort genom EPA 0,008ppm. I Frankrike har man 10µg/m³.
I övriga världen har man ett spann mellan 30-120µ/m³ för 8 timmars exponering medan WHO har en 30 minuters standard på 100µg/m³. WHOs kriterium är baserat på en undersökning gjord av Kaden et al 2010 och mäter irritationsgrad hos känsloorganen (sensory irritation), dvs hur mycket det t ex svider när du inandas sådan luft.
Slutsatser
Denna nya studie visar metoder för att beräkna exponeringsgränser som är relevanta med tanke på kroppsvikten. Forskarna hävdar att detta är den första undersökningen som gjorts inom området. De är försiktiga med att dra långtgående slutsatser eftersom man baserat undersökningen på enbart 40 lokaler där förskolebarn vistas.
I och med de slående resultaten anser forskarna det värt att studera detta område ännu mer.
PP Polymers slutsats är att aldehyders påverkan på hälsan är underskattad, eftersom aldehyder är farligare än andra VOC. Det är därför viktigt att kontrollera aldehydhalterna när man kontrollerar inomhusmiljöns kvalitet.
Studien visar även att aldehydkoncentrationen påverkas av inomhustemperatur, luftfuktighet och luftflöde. Vi andas ungefär 12 ggr/minut. På en dag blir det mer än 10 m³ eller 12 kg luft. Det är oftast inomhusluft eftersom vi tillbringar mer än 90% av vår tid inomhus. Vår inomhusluft innehåller därtill mikrober och moderna kemikalier.
När det gäller förskolebarn och barn överhuvudtaget anser vi på PP Polymer det viktigt att beakta att deras toleransnivåer på halterna av aldehyder ligger långt under vad som är konstaterat att vuxna män klarar av.
Källa: Formaldehyde and Acetaldehyde Exposure and risk Characterization in California Early Childhood Education Environments, A Bradman et al, Indoor Air febuari 2016.

Vanlig väggfärg förorenar våra hem
Testfakta har låtit testa olika leverantörers vattenbaserade färger med avseende på emissioner i rummen som är målade med färgen. Till stor förvåning har det uppmätts höga totalhalter av VOC (TVOC) i färgerna. Testerna togs efter ett, tre och 28 dygn. Och flera färger uppvisade alldeles för höga TVOC-halter efter 28 dygn.
I Sverige har vi ingen gräns för emissioner på den färdiga färgen utan enbart på de ingående komponenternas VOC-ämnen vid produktion. Tyskland däremot, som vi har rapporterat om i våra tidigare nyhetsbrev, har mycket strängare regler i sin byggvarustandard AgBB där man sätter upp krav för såväl enskilda ämnen som också TVOC-halt i färdig produkt.
Källa: www.testfakta.se ”Vanlig väggfärg förorenar ditt hem”, 19 februari 2016.

Debatt i VVS-Forum
I februarinumret av VVS-Forum bemöter vi på PP Polymer Golvbranschens företrädare Johan Aspelin i ett debattinlägg, eftersom Aspelin i decembernumret av VVS-Forum ifrågasatte vad den gemensamma forskningsfronten kommit fram till gällande definitionen av hormonstörande ämnen. Forskarna svarade även Aspelin i samma nummer.
Vi ville med vårt inlägg stödja forskarna genom att berätta hur det ser ut i verkligheten. PP Polymer har lång erfarenhet av materialutveckling av byggprodukter och analyserar dagligen inomhusluftens kvalitet. Detta belyste vi i inlägget och att vi välkomnar och respekterar den forskning som pågår.
Johan Aspelin jämför i denna replik risker med hormonstörande ämnen med risk för haj i Nordsjön. Argumentationen känns igen från miljödebatten, där reaktiva krafter länge ville förneka det forskare rapporterade. Vi vet alla vilka miljöproblem vi därför ställs inför idag!
Eftersom alla individer reagerar olika mot olika kemikalier finns det ingen teoretisk realitet att, som Aspelin önskar, bygga upp evidensbaserade resultat som grund för gränsvärden. Alla kemikalier som har någon typ av interaktion med hormoner måste man ta på största allvar. (se gärna vår sammanfattning på vår Temadag 9 september 2015 i tidigare nyhetsbrev hösten 2015)
Vi tror att det skulle gagna golvbranschen om deras aktörer skulle ta till sig den befintliga kunskapen om kemikaliers inverkan och vara lyhörda för vad de gör med människors hälsa såväl på lång som kort sikt. Vår uppfattning är att det är bättre att förekomma, än visa ovilja att agera, vilket medför att myndigheterna måste påtvinga restriktioner och regelverk som blir stelbenta. Det är därför viktigt att vara delaktig och stötta forskning i området. Vi har flera exempel på när branschen inte tagit sitt ansvar och inväntat förbud istället för att vara proaktiva. Som exempel kan vi nämna användandet av mjukgörare och flytspackel som visat sig ha ödesdigra effekter på människa och miljö.
I slutändan handlar det om hur vi vill ta ansvar för den värld vi vill lämna över, en reflektion som blir påtaglig för alla som har barn och barnbarn.

Kära byggmiljöbrevsläsare
Här kommer julupplagan av vårt miljöbrev som innehåller glada nyheter om ny lagstiftning i byggprodukter, reglering av PAH:er och forskningens kritik mot lagstiftningen med mera.
Vi önskar alla våra kunder och läsare av nyhetsbrevet en riktigt God Jul och Gott Nytt år!
Vi har öppet med begränsad bemanning alla arbetsdagar under helgen och är åter på plats fullt ut den 4 januari 2016.
Våra varmaste julhälsningar till dig genom att vi stöder Unicef och köper julklappar som räddar barns liv!

Farliga ämnen i byggprodukter – äntligen kommer lagen
Farliga kemiska ämnen i byggprodukter kan som bekant spridas i inomhusmiljön. Nu föreligger ett lagförslag om gränsvärden på regeringens bord från Kemikalieinspektionen, KemI. Erik Gravenfors, KemI, har handlagt ärendet. Han menar att en vanlig inomhusmiljö kan innehålla ungefär 500 organiska ämnen som kommer från byggprodukter.
Lagförslaget innebär att Sverige skall fastställa nationella gränsvärden för hur mycket hälsoskadliga kemiska ämnen som får avges från byggprodukter. Reglerna föreslås gälla från 2018 och gäller byggprodukter som används för att konstruera golv, väggar och innertaksektioner. Reglerna är utformade i enlighet med andra EU-länders regler. De baseras på EU:s LCI-hälsobaserade riktvärden (LCI=Lowest Concentration of Interest) och en ny VOC-standard som är harmoniserad. För SVOC, mindre flyktiga ämnen med särkskilt farliga egenskaper, finns två olika utgångspunkter: Antingen en ämnesspecifik reglering genom LCI-värden för SVOC som har CMR-egenskaper(cancerogena, mutagena, hormonstörande) eller att begränsa alla SVOC med CMR-egenskaper.
Kemikalieinspektionen har tagit fram regler i samarbete med Boverket och Folkhälsomyndigheten samt bedömningssystem i samarbete mellan branschorganisationer och myndigheter.
Som ni trogna miljöbrevsläsare vet har vi på PP Polymer skrivit om detta tidigare och vi säger därför: Äntligen!
Ladda ned hela rapporten
Relaterad länk
(Reds anm: Vi på PP Polymer har möjlighet att analysera farliga ämnen i byggprodukter, som ju mest består av polymera material. Vi ser dessa ämnen (CMR) när vi utför vår utökad VOC-analys.)

Ny lag 27:e december om förbud av PAH:er i vissa produkter
PAH:er, polycykliska aromatiska kolväten, kan finnas i plast- och gummidelar i ett brett utbud av konsumentvaror som cyklar, verktyg, handskar och klockarmband. Varor som innehåller PAH:er kan medföra risker för konsumenters hälsa vid exponering via mun, hud och i vissa fall inandning.
Begränsningen innebär att varor som har plast- och gummidelar som kan komma i kontakt med hud eller munhålan inte får släppas ut på marknaden om de innehåller halter över 1 mg/kg (0,0001 viktprocent) av någon av de PAH:er som begränsningen omfattar. Gränsen är lägre för leksaker och barnavårdsartiklar; 0,5 mg/ kg (0,00005 viktprocent).
Den nya regeln ska tillämpas från den 27 december 2015. Varor som släppts ut på marknaden för första gången före detta datum omfattas inte av regeln.
PAH:er finns som orenheter i de råvaror som används då plast- och gummivaror tillverkas. Ämnena tillsätts inte avsiktligt till plastvarorna och har ingen särskild funktion som material i plastdelarna. Exempel på PAH:erna är Benzpyren, krysen, benzfluoranten och dibenzantracen. Det är sedan tidigare förbjudet att sälja dessa polycykliska aromatiska kolväten till allmänheten, både som ämnen och i blandningar.
Länk till förordningen

EUs kemikalielagstiftning får kritik av forskare
Flera brister i EU:s kemikalielagstiftning för konsumentprodukter har konstaterats av forskare. Bland annat har man funnit att farliga ämnen som är förbjudna inom EU ej gäller för importerade varor från länder utanför EU. Det framgår av Linda Molanders avhandling ”Chemicals in consumer products: Bridging the gap between academic research and chemicals regulation” vid Stockholms universitet.
Linda Molander konstaterar även en brist i klassificeringen av kemiska ämnen, där man till största del förlitar sig på standardiserade testmetoder och inte tar in resultat från andra typer av testmetoder. Hon har speciellt fokuserat på ämnen med hormonstörande effekter. I syfte att underlätta tillgängligheten av toxicitetsdata för riskbedömning av farliga ämnen från ickestandardiserade testmetoder har hon utvecklat en metodik som är webbaserad för att kunna få med fler hormonstörande ämnen
Läs mer här under Molander, L.

På PP Polymers 30-årsjubielum höll C-G Bornehag ett fördrag om hormonstörande ämnen. Han framlade nya data som visade att hormonstörande ämnen har effekt vid mycket låga doser. Bland de värsta tolv hormonstörande ämnesgrupperna finns ftalater och glykoletrar.
Med den vedertagna metod vi på PP Polymer mäter VOC (Tenax-TD-GC-MS) har vi i några luftprov detekterat DBP (dibutylftalat). Mer vanligt förekommande som VOC-ämnen är glykoletrar, bla butoxietanol och feonxietanol. Glykoletrar är även en riskfaktor för astma och allergi.

Extrakrydda av plast när du saltar maten
Forskare i Kina har funnit plastpartiklar i bordssalt. I havet fanns det 1200 micropartiklar per 500g havssalt. Även i saltvatten- sjöar, -brunnar och saltgruvor finns det dessa partiklar men då dock i en något lägre koncentration 30 – 1600 partiklar per kg. Detta är ännu en konsekvens av de stora plastbergen som flyter omkring i våra hav. Plasten kan också komma från själva utviningsprocessen av salt. Forskarna tror inte att detta fenomen är förbehållet enbart kinesiskt bordsalt köpt i vanliga affärer utan hävdar att detta högst troligen är ett globalt problem pga all plastkontaminering i världen.
Källa: Environ.Sci.Technol.2015,DOI:10.1021

Kära Nyhetsbrevsläsare
I brevet kan du läsa om Räddningen för regalskeppet Vasa, Batterier baserade på organiska polymerer, framtidens cykel och Europas nya PAH lagstiftning bland mycket mer.
Vi önskar alla våra kunder och läsare av nyhetsbrevet en riktigt God Jul och Gott Nytt år!
Vi har öppet med begränsad bemanning alla arbetsdagar under helgen och är åter på plats fullt ut den 4 januari 2016.
Våra varmaste julhälsningar går till dig genom att vi stöder Unicef och köper julklappar som räddar barns liv!
/Ann-Christin och PP Polymer Teamet

Räddningen för regalskeppet Vasa?
Ett nytt polymert material skulle kunna konservera stora arkeologiska träkonstruktioner såsom regalskeppet Vasa från 1628 eller Mary Rose, ett engelskt krigsfartyg, som sjönk 1545 och återfanns 1971.
Det nya materialet är ett fyrkomponentsystem tillverkat av funktionaliserat chitosan och guar, ett makromolekulärt material, samt järn. Detta formar ett supramolekylärt polymernätverk som kan användas för att behandla olika typer av skador som uppkommit genom vattensjukt trä.
Lars Berglund, KTH, intervjuades för ett tag sedan i CEN.ACS.ORG om nedbrytningsmekanismen hos trä efter att man tagit upp föremålet ur vattnet. Lars är involverad i konserveringen av regalskeppet Vasa. Det är svårt att förhindra nedbrytningen eftersom järnet som förekommer i trä leder till en signifikant och pågående kemisk nedbrytning när skeppet står på museum, säger Lars.
Fram till nu har det inte funnits någon metod som fungerar i praktiken utan man har sprayat med polyetylenglykol innehållande bredspektrabiocider och separat behandlat med gelande additiv för att få bort järnet. Den nya metoden har potentialen att ta hand om alla dessa problem i ett enda steg.
Källa: CEN.ACS.ORG 30 november 24, 2014

Gummi och biobränsle kan utvinnas ur en ökenbuske
Busken Guayule, som växer i ökenlandskap, har en spännande potential och kan förhoppningsvis ersätta kautschukträdet. Bland annat kan Guayule skördas redan efter två år. Det gör denna växt intressant för utvinning av latex för gummidäck. Samtidigt kan resterna användas som biobränsle.
Det amerikanska jordbruksdepartementet USDA satsar forskningsmedel för att hitta alternativ till kautschukträdet för latexproduktion, eftersom trädet behöver sju år på sig för att kunna tappas på latex i en arbetskrävande process. Ökenbusken Guayule kan, som sagt, skördas redan två år efter sådd. 2017 hoppas man på att kunna tillverka en prototyp av bildäck.
Källa: ny teknik 2015-09-18

Ny guide för utfasning av farliga ämnen i elektronik, textilier och leksaker
I början av oktober gjordes en historisk överenskommelse mellan 170 länder kring samarbetet att fasa ut de farligaste kemikalierna i elektronik, textilier och leksaker. Kemikalieinspektionen har aktivt deltagit som expertmyndighet i detta arbete som letts av FN:s miljöprogram UNEP.
I programmet ”Chemicals in Products (CiP)” listas tre mål för företagen: känna till, upptäcka och säkerställa. Genom upplysning kommer företagen successivt kunna fasa ut de farliga ämnena. Det kommer att finnas en guide som hjälper företagen med hur man kan öka kunskapen om kemikalierna och därmed ställa krav i leverantörsleden.
Källa: Kemi

Framtidens cykel är här
Det tyska företaget Rehau ställde nyligen på en mässa i Tyskland ut en 100% återvinningsbar cykelkropp som bygger på individuell design och inkorporerad nedladdningsmöjlighet för smartphones och andra tekniska finesser. Cykeln heter E-bike ”nam:e”. Mer information finns på Rehaus hemsida företrädesvis den tyska. Se också länken med en intervju som är textad på engelska.
Källa: Rehau

Nya PAH-restriktioner träder i kraft i Europa
Från och med 27 december 2015 gäller nya regler i Europa för polyaromatiska kolväten (PAH) i plastartiklar. De nya reglerna innebär att plast- och gummiprodukter som kommer ut på marknaden inte får innehålla mer än 1ppm av 8 olika PAH-typer. Exempel på produkter som detta innefattar är husgeråd, sportutrustning som cyklar och golfklubbor och textilier. När det gäller leksaker och artiklar som används av barn som tillexempel nappar, så innebär de nya reglerna en max halt på 0.5ppm av de olika PAH-typerna.
Källa: Compounding world Nov. 2015 s 28

(reds anm: PP Polymer erbjuder PAH-analyser som utförs i eget laboratorium av kvalificerad och kunnig personal. Läs mer här)

Nytt batteri baserat på organiska polymerer
Nu har en grupp forskare från Tyskland utvecklat ett redox-flödesbatteri baserat på organiska polymerer och vatten. Ett batteri som är enkelt att använda, säkert och billigt.
Ett vanligt batteri har två elektroder i metall som fungerar som plus och minus-sida på batteriet, ett redox-flödesbatteri har istället två elektrolytlösningar lagrade i var sin tank. Dessa elektrolytlösningar är i vanliga fall mycket dyra och extremt korrosiva, vilket begränsar livstiden på batteriet. I det nya batteriet är de frätande elektrolyterna utbytta mot organiska polymerer som ”simmar” i en saltlösning. Polymeren liknar polystyren, men med funktionella grupper som möjliggör upptag och donation av elektroner. Med den nya tekniken undviks helt enkelt både giftiga och dyra material, samtidigt som man uppnår en effektiv energilagring.
Källa: Materials today 30/10 2015 & Kemivärlden biotech
Källa: Klicka för att läsa mer

Swaraj Paul var en av huvudtalarna i Shanghai på Wood Coatings Chinacoat Conference, där han presenterade den unika Paxymer-teknologin. Swaraj föreläste även på Tech Corner på China Coat mässan i november i år. Hans föreläsningar väckte stort intresse vid båda tillfällena.
Det var inte första gången Swaraj var inbjuden till Kina för att föreläsa om Paxymer. Paxymer har som bekant utvecklats av Swaraj och är det halogenfria flamskyddssystem, helt fritt från persistenta och cancerogena ämnen. Redan 2010 representerade Swaraj kemikalieinspektionen, KemI, när han föreläste och informerade om halogenfria alternativ för hälso- och miljöministern vid ett möte om riskerna med brominnehållande flamskydd.
Ministern satte efter detta möte upp tuffa miljökrav för att undvika att begå samma misstag som västvärlden. Det var en fantastisk framgång!

Bakgrund: ‘The World Coatings Show’ hölls för 20:e året i rad i november i Shanghai. Utställningshallarna, 7 till antalet, mätte 56.000 m2 med 1000 utställare och besöktes av över 30000 personer, både från Asien men också från andra kontinenter. Råvaruteknologi, produktionsteknologier av färg o lack, lim, analysutrustning och dess säkerhet liksom miljö och hälsa fanns i montrarna.

Under hela 2015 firar PP Polymer sina 30 år som aktörer för hållbar utveckling av moderna material. En höjdpunkt i firandet var PP Polymers Kunskapsdag 10 september med temat Material i ett föränderligt samhälle.

PP Polymer har alltid arbetat med att minimera exponering av farliga ämnen, genom produktutveckling och i råd till kunder. Därför bjöd vi till vår temadag in föredragshållare som alla arbetar för miljön och människors hälsa. Läs mer om det i våra nyheter nedan.

Dagen avslutades med ekologisk mat och vin på Artipelag konstmuseet i Stockholms skärgård. Vädrets makter spelade oss i händerna och vi på PP Polymer och Paxymer tackar alla deltagare och föreläsare för en fantastisk dag.

PP Polymer har verkat i 30 år och blickar framåt med tillförsikt och PP Polymers temadag 2015 avslutades med ett föredrag och efterföljande paneldebatt med fokus på framtiden. Anders Ekdahl, SINF, klargjorde att vi står inför stora förändringar. Vi måste förebereda oss på ett nytt affärsklimat, mer transparent, en global marknad, mer kunder i fler branscher och ökade krav på säljförmåga. Ingen kommer att sälja vår industri åt oss, det måste vi göra själva!

Panelen kommenterade en rad frågeställningar kring framtid och långsiktighet. Diskussionen kan sammanfattas med ett citat från Gunde Svan: ”Vinnaren har alltid en handlingsplan. Förloraren har alltid en ursäkt.”

Välkommen att ta del av dagen

Ann-Christin Paul

VD, PP Polymer AB

Flamskydda produkter med DNA från fiskrens
Den viktigaste uppgiften hos ett flamskyddsmedel är att förlänga tiden till övertändning och därmed ge människor möjlighet att fly och hinna släcka elden, konstaterar Prof Camino från University of Torino, Italien. Redan när flamskydd började användas i plastmaterial initierade Prof Camino forskning kring halogenfria system, efter
som han tidigt insåg att halogener såsom brom och klor inte var bra för hälsa och miljö.

Hans forskargrupper arbetar nu med nya spår. De har med goda resultat undersökt DNA som flamskydd. Prof Camino menar att DNA har närapå en perfekt struktur för ändamålet eftersom det innehåller såväl fosfor och kväve som kol. Han bedömer att DNA från biomassa skulle kunna bli en råvara som gör det möjligt att använda tekniken i större skala.

Andra intressanta områden i hans forskning är till exempel hur intumescens kan kombineras med att inkludera nanopartiklar för att ge ett förbättrat flamskydd. Ett annat exempel är hur man med hjälp av lager-på-lager-teknik kan förändra ytan på material för att uppnå ett bra flamskydd. De har redan provat alternerande lager med chitosan, polyakrylsyra och polyfosforsyra.

Vi konstaterar att PP Polymers egenutvecklade Paxymer® är ett halogenfritt flamskydd som har goda möjligheter att integrera den nya forskningen som pågår för att skydda människan vid brand.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015

Produktutveckling som håller i 30 år – en verksamhet värd att uppmärksamma

– Visionen var och är att med kunskap inom polymerteknologi och kemi bidra till ett hållbart samhälle till förmån för människa och miljö, säger Docent Swaraj Paul, när han beskriver PP Polymers affärsidé. Redan1985 var den visionen väldigt stark och 30 år senare kan man konstatera att den också varit framgångsrik.

– En viktig lärdom för att kunna lyckas är att ha timing och tur. För att få detta krävs hårt arbete och kunskap. Industrin behöver skräddarsydda lösningar idag i än högre grad än för 30 år sedan eftersom det sker en så snabb strukturomvandling och personalnedskärningar i västvärlden, säger Swaraj Paul.

En stor del i framgångarna med de uppdrag som PP Polymer haft genom åren är ett systematisk angreppssätt förklarar Swaraj:

– Det gäller att definiera problemställningen och lägga upp en hypotes. Därtill formulera realistiska mål och lägga upp praktiska försök i laboratoriet samt alltid avsluta med att testa och verifiera hypotesen. Slutligen utveckla lösningar som passar in i befintlig produktionsprocess i möjligaste mån.

Swaraj konstaterar att tyvärr är ”Trial and error” ett vanligt förekommande sätt att finna lösningar i industrin idag på grund av avsaknad av kunskap och brist på utrustning för verifiering.

– Dessvärre säger erfarenheten att det oftast är en riskabel väg för att lösa problem. Man lägger ner oerhört mycket tid och möda, men i slutänden är man inte klokare än när man började och lösningen är inte varaktig utan högst temporär, säger Swaraj.

PP Polymers systematiska angreppsätt vid problemlösning har varit mycket framgångsrik vid produktutveckling för Kodak, ABB, Bahco mfl företag. Så även vid upptäckten och utvecklingsstrategin bakom det halogenfria flamskyddssystemet Paxymer®.

Ny sorts fara vid låg dos av hormonstörande ämnen

Forskning på lågdosexponering av hormonstörande ämnen visar på en ny sorts fara som vi inte tagit till oss i samhället än
nu, konstaterar Carl-Gustaf Bornehag, professor i Folkhälsovetenskap vid Kalstad Universitet.

Att bli utsatt för hormonstörande ämnen vid graviditet kan påverka hela 3 generationer. Trots att det är låga doser påverkas mamman, fostret och fostrets kommande barn g
enom könscellerna som bildas redan i fosterstadiet. Våra kroppar påverkas i stor utsträckning av dessa låga doser när vi ligger i livmodern eller vid tidig ålder. Klart mer och större påverkan än i vuxen ålder

Dagens riskvärdering, som bygger på att hög dos gift kan medföra sjukdom t ex cancer, är korrekt. Men forskning visar att vi även måste sätta fokus på lågdosexponering av hormonstörande ämnen i tidiga skeden i livet, som foster och barn, eftersom det tycks omprogrammera vårt system.

Tiden i livmodern förbereder oss på hur världen där ute ser ut. I t ex dåliga tider med brist på näring, regleras fostrets metabola system ned. Om det sedan inte råder brist på mat när barnet föds, leder det till övervikt, vilket i sin tur innebär en större risk för allvarliga kroniska sjukdomar senare i livet. Hormonstörande ämnen kan ge samma signaler till fostret, eftersom strukturerna hos dessa ämnen liknar kroppsegna strukturer, vilket lurar kroppen till omprogrammering med kroniska sjukdomar som följd.

Slutsatsen är att riskvärderingsmetoderna måste utvecklas och ändras till förmån för människors hälsa. Önskescenariot är att kemikalier utvärderas innan de sätts på marknaden och inte i efterhand.

Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015

Fem faktorer styr hur vi påverkar miljön
Miljöpsykologi har två grenar. Den ena behandlar hur vi påverkas av miljön och den andra hur vårt beteende påverkar miljön. Dr Stina Alriksson, Linneuniversitetet i Kalmar, är specialist på det senare. Arbetet att förändra beteenden i en organisation måste ske på flera plan, konstaterar Stina Alriksson, och visar med modellen Theory of planned behavior (TPB). på fem viktiga faktorer som styr vårt beteende.

Vilken attityd man har till det man ska göra har avgörande betydelse för beteendet. Attityden kan bero på tidigare erfarenheter, känslor och vanor.

Subjektiv norm, dvs den egna uppfattningen om vad andra människor tycker om beteendet, påverkar hur man gör. Särskilt ”important others”, människor som är viktiga för oss, som vänner, familj, chefen eller kollegor. Även myndigheter och lagstiftning räknas in här.

Personlig norm, ens egen uppfattning om vad som moraliskt känns rätt, är en annan viktig drivkraft bakom våra beteenden.

Därtill kommer upplevd kontroll, hur man uppfattar sin kontroll över situationen och ifall man tror sig kunna lyckas.

Vanor, invanda mönster för hur man brukar bete sig, kan vara svåra att bryta även när man vill ändra beteende.

TPB kan användas på en arbetsplats när man vill ändra beteendet till förmån för miljön. Om man går igenom de olika faktorerna som ingår i modellen kan det bli lättare att se vad som saknas för att få en bestående förändring i beteende. Om man ser till att alla delar i modellen finns på plats är chansen större att man kan genomföra förändringar som håller i längden, konstaterar Stina Alriksson.

Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015

Göra rätt materialval från början – Varför behövs mjukgörare i plast?
PVC är en klorinnehållande (50%) polymer som är kristallin, vilket ger problem med både vid process och med sprödhet hos materialet. Med mjukgörare förbättras påtagligt flexibiliteten och processen underlättas, vilket medför att PVC kan användas i många applikationer som termoplast, termoelastomer och konstruktionsplast.

Ftalater har länge använts som mjukgörare i PVC, där DEHP, DINP och DIDP står för 80%. Men ftalaterna binder inte så hårt till den övriga plaststrukturen och lämnar med tiden plasten och kan då komma ut i inomhusmiljön.

Ftalaterna har länge kritiserats eftersom de är hormonstörande. Särskilt nedbrytningsprodukterna är problematiska, i synnerhet monoestrarna som är mer hormonstörande än de ursprungliga molekylerna. Många alternativ till ftalaterna har utvecklats, men ofta saknas tillräckliga data för att kunna bedöma deras hormonstörande inverkan eller toxicitet.

Varför inte göra rätt från början, istället för att försöka rätta till problemen? säger docent Swaraj Paul, PP Polymer. Istället för att ersätta mjukgörarna borde man se över förutsättningarna för att göra ett annat materialval från början. Swaraj Paul anser att polyolefinerna har stora möjligheter att vara fullgoda ersättare av PVC. Då undviker man problemen med PVC i sig, även bortsett från additiven.

Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015

Utmaningar och ljuspunkter för moderna byggmaterial
Materialindustrin strävar ständigt efter att utveckla konkurrenskraftiga lösningar som uppfyller kundernas tekniska utmaningar och estetiska önskemål vid husbyggnationer. Parallellt med detta ställer myndigheter och marknad krav på att produkterna ska hålla måttet miljömässigt. Men kraven håller inte jämna steg med materialutvecklingen. Det kommer ständigt nya studier som visar att människor påverkas negativt av ämnen från vår inomhusmiljö och okunskapen är stor om hur restprodukter omhändertas på ett korrekt sätt.

Många produkter med organiskt innehåll kan påverka inomhusmiljön till följd av kemiska reaktioner som sker efter montering. Reaktioner orsakade av omgivningsfaktorer som fukt, alkalinitet, solljus eller kontakt med andra material. Vissa material utgör farligt avfall, vilket kräver särskild hantering och innebär ökade kostnader, så snart de har levererats till byggnaden.

Åsa Ekberg Österdahl, Lic från IVL, lyfter fram de största utmaningarna som branschen står inför idag, som långsam process för utredning av krav på material och harmonisering inom EU. Produktutveckling och toxiska studier håller inte jämna steg. Materialtester görs vid förenklade förhållanden, och mäter ej kombinationseffekter. Pressade produktionstider kontra torktid, oavsett material, skapar fuktproblem som t ex blöt betong.

Åsa Ekberg Österdal lyfter även fram att det finns flera ljuspunkter. Hållbarhetsfrågor är allmänt högre värderade idag. Nationellt och ett europeiskt regelverk har utvecklats.

Fastighetsägare ställer fler krav och marknadskrav får effekt på tillverkningsindustrin.

Åsa Ekberg Österdahl understryker att komplexiteten i bygg och fastighetsbranschen är stor.

Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015

Salladsdressing från vår svenska skog

Skogsindustrin i Sverige har en stor outnyttjad potential. Prof Lars Berglund, Wallenberg Wood Science Center, vars forskning fokuserar på att utnyttja skogen på nya sätt, gav på PP Polymers Kunskapsdag 10 september flera intressanta exempel på applikationer av nanocellulosa.

Kemisk och enzymatisk behandling av massa gör att man idag kan framställa nanocellulosa (nanofibriller, NFC) mer energieffektivt än tidigare. Det skapar många nya möjligheter för nanocellulosa, som har oerhört goda mekaniska egenskaper i förhållande till vikten. Till exempel kan man producera nanokompositskum som skulle kunna ersätta EPS. Lars Berglund konstaterar att nuvarande biokompositer ofta har problem med mekaniska egenskaper, såsom sprödhet, eller fukt, och att dessa problem kan undvikas när man använder nanocellulosa. Möjlighet finns även att använda nanocellulosa i barriärmaterial, som att ersätta aluminium i förpackningar. Nanocellulosa-epoxy är också spännande. Iphone-skal har redan tillverkats av ett sådant material. Salladsdressing som innehåller nanocellulosa produceras idag i Norge där den i princip blir ett förtjockningsmedel.

Sammanfattningsvis är framtiden ljus för applikationer av nanocellulosa och produktion i pilotskala är igång. Utmaningar kvarstår för produktion i stor skala.

Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015

Snabb materialutveckling och ny forskning visar att analyser är livsnödvändiga

– Under PP Polymers temadag 2015 kom flera bekräftelser på att analyser av inomhusluft och byggmiljö är nödvändiga, inte minst på grund av att nya rön ständigt uppdagas, sammanfattar Ann-Christin Paul, VD, PP Polymer.

Carl-Gustaf Bornehag, professor i Folkhälsovetenskap, visade att hormonstörande ämnen har effekt vid mycket låga doser. Bland de värsta tolv hormonstörande ämnesgrupperna finns ftalater och glykoletrar.

– När vi på PP Polymer mäter VOC ,Tenax-TD-GC-MS, har vi i luftprov detekterat DBP, dibutylftalat. Mer vanligt förekommande som VOC-ämnen är glykoletrar, bla butoxietanol och feonxietanol. Glykoletrar är även en riskfaktor för astma och allergi, säger Ann-Christin Paul.

Åsa Ekberg Österdahl, Lic från IVL, pekade på att materialutvecklingen går så snabbt att myndigheter ligger steget efter vad gäller kontroll av dessa material. Dessutom är reglerna inriktade på kemiskt innehåll och ej på sekundära emissioner och/eller kemiska reaktioner. Byggtiderna är ofta pressade så att torktiderna ej alltid följs, med påföljd att fukt byggs in.

– Dessa osäkerhetsfaktorer vad gäller emissioner från byggmaterial visar hur viktigt det är att göra luftmätningar såsom VOC, MVOC och aldehyder, konkretiserar Ann-Christin.

Jonas Nylen på Anticimex visade genom praktikfall hur värdefulla mätningarna är. Miljöanalyserna hjälper honom att utreda inomhusluftens kvalitet när han inte uppenbart ser var felet ligger. Kunskapen leder till åtgärdsförslag som är lämpliga för att lösa problemet.

– Det är också viktigt att kunna fastställa att man vidtagit de åtgärder som löst hälsoproblemet. Det som inte syns går oftast att mäta med hjälp av de förfinade metoder vi utvecklat till gagn för människors hälsa, avslutar Ann-Christin Paul.

Förväntad publicering i slutet av september för både Nyhetsbrev Polymerer och Nyhetsbrev Inomhusmiljö.

Du kan läsa alla tidigare brev från 2002 under Nyhetsbrev arkiv tills dess.