Miljöbrev juni 2021. Vi slutar utföra analyser av inomhusmiljö, Vi håller föredrag på Healhty Buildings 23 juni och European Coatings show 14 sept. Vår kunskap och engagemang finns kvar. Semester under juli och augusti

PP Polymer slutar utföra analyser av inomhusmiljö
Den 1 juni slutar PP Polymer att utföra analyser av inomhusmiljö.
I snart 25 år, sedan 1999, har PP Polymer arbetat för god inomhusmiljö, gjort miljöanalyser och bistått att lösa problem kring inomhusluft. Vi har visat att inomhusluftens kvalitet är beroende av det byggmaterial som används och hur materialen påverkar varandra och vad de utsätts för.
Nu stänger vi vårt laboratorium.
Många av våra kunder har i sin tur hjälpt många av sina kunder. Tillsammans har vi löst kniviga problem och förbättrat inomhusmiljön. Det känns fantastiskt att ha fått vara med och bidra under så lång tid. Vi tackar er alla!


PP Polymer kunskap och engagemang finns kvar
Vi fortsätter oförtrutet engagera oss i vår inomhusmiljö och fortsätter försöka att göra skillnad för människans hälsa. Vi har ju lång erfarenhet av att reflektera kring varför människor mår dåligt i sina bostäder eller på sina arbetsplatser, eftersom vi är experter på byggmaterial samt hur de interagerar och påverkar vår inomhusmiljö.
Redan i sommar och höst kommer Swaraj Paul att föreläsa vid två olika och viktiga konferenser, en i Oslo i juni och en i Nürnberg i september:


Trägolv kan inverka skadligt på inomhusmiljön
Trots att trägolv är förnybart och naturligt visar det sig vara viktigt att säkerställa att golvet inte påverkar inomhusluftens kvalitet negativt.
I Oslo, under Healthy Buildings Europe 2021, i juni kommer Swaraj Paul presentera ett fall där golv av trä inverkat på inomhusluftens kvalitet så att den allvarligt påverkat de boendes hälsa. Studien visar att när golv är feldesignat ur materialsynpunkt kan det vara en källa till höga VOC- och aldehyd- emissioner. Studien belyser vikten av att kontrollera aldehydinnehållet i luften för att undvika hälsoproblem såsom astma m m. Vissa aldehyder är också cancerogena, vilket man kan upptäcka med rätt sorts analys.
I Nürnberg, på European Coatings show 2021, i september kommer Swaraj Paul presentera emissionsresultaten från flera kommersiellt tillgängliga trägolvmaterial och visa hur emissionerna varierar med golv- och leverantörstyp. Swaraj Paul kommer lyfta fram problematiken kring aldehydemissioner och hoppas förmå industrin att designa på ett nytt sätt.
Tyvärr visar studien att aldehydemissioner finns hos de flesta tillverkarna. Halterna av aldehyder och VOC varierar dock mycket mellan olika golvmaterial. Därför är det viktigt att analysera golvmaterialet så att man väljer ett golv som inte påverkar inomhusmiljön negativt.
Diskussionerna efter dessa båda konferenser och presentationer blir intressanta att följa. Vi hoppas att vårt upprop för en bättre inomhusmiljö hörsammas.
Oslo 23 juni sessionen 13-14:30: Swaraj Paul ”Influence of wooden Flooring on Indoor Air Quality”
Nürnberg 14 september 11:00 Swaraj Paul ”Influence of wooden flooring on indoor air quality”


Du läser nu PP Polymers sista Byggmiljöbrev
Vårt första Byggmiljöbrev utkom mars 1999 och just nu läser du det sista.
Våra brev har speglat aktuella frågor och nya rön om inomhusmiljön i mer än 20 år. Målsättningen har varit att informera och uppdatera så att branschen ska kunna förebygga och undvika problem med inomhusmiljö.
Vårt Byggmiljö-brev har fått uppskattning, inte enbart från våra läsare utan också från media. Det tackar redaktören för!
Sedan 2002 finns alla breven samlade på vår hemsida. Vi kommer fortsätta vara aktiva med att publicera artiklar inom inomhusmiljö, så välkommen att då och då besöka vår hemsida pppolymer.se.
Vi tackar alla våra läsare genom åren och önskar att ni fortsätter att jobba för en bättre inomhusmiljö.
Ann-Christin och Swaraj Paul


Sommaruppehåll 2021
PP Polymer gör ett längre uppehåll i sommar från 1 juli och under augusti. Den 1 september är vi tillbaks på kontoret.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt trevlig Coronafri sommar!




Polymerbrevet december 2020 nr 104; vitamin B12 källa till nya olefiner, Paxymer vårt systerföretag i världpressen med nyutvecklad synergist inom flamskydd

Kemister utvinner olefin och alkenplast ur vitamin B12
Inspirerade av en bakterie som är ljuskänslig och trivs i varma havsmiljöer har forskare tillverkat olefiner och alkener på ett nytt oaggressivt sätt. Forskare vid Rice universitetet använde vitaminen B12 (vilket bakterien gjorde) och kobolt tillsammans med bikarbonat (bakpulver) som en lindrig bas för att tillverka olefiner under belysning av blått ljus vid rumstemperatur. Upptäckten lämpar sig bra för att framställa finkemikalier. Man jobbar nu för en industriell uppskalning.
källa:

Paxymers nyutvecklade synergist får uppmärksamhet i internationell press
Under pandemin har vi fortsatt att utveckla vårt Paxymer system som det miljövänliga halogenfria flamskyddssystemet. De största fördelarna med den nyutvecklade synergisten är att i ännu högre utsträckning än tidigare spridning av eld begränsas, dropp elimineras och synergisten gör så att samverkan med andra fosfor-kväve system förbättras så att koncentrationerna av dessa kan reduceras vid kompounderingen utan att försämra flamskyddet. Det kan innebära så mycket som upp till 20% lägre pris på det halogenfria kompoundet. Processstabiliteten har också förbättrats och det går att bearbeta vid 300 gr Celsius.Våra kunder har länge efterfrågat Paxymer i andra plaster än polyolefiner och glädjande nog kan vi meddela att Paxymers synergist nu är kompatibel även med polyamid- och ABS-material. Vi förväntar oss dessutom att den skall fungera i de flesta olika plastsorter och boosta existerande halogenfria alternativ på marknaden. Paxymer i Compounding World december 2020

Öppet och stängt i helgerna
Vi håller stängt i våra fysiska lokaler fr o m 21 december och öpnar igen 11 januari 2021. Du kan nå oss på våra personliga e-mail-adresser eller mobiltelefoner om något akut uppstår.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt God Jul och ett gott nytt år. Och ser fram emot vårt samarbete under 2021. Detta år skänker vi vårt bidrag till UNFPA.

Vår servicenivå är lika hög oavsett Corona-pandemin
För att minska smittorisken har vi begränsat bemanningen i labbet. Hör alltid av dig innan du kommer. Fredagar är vi tillgängliga per telefon, såväl labb som godsmottagning är då stängt.




Miljöbrev december 2020; Mysig julbrasa – hur påverkar det inomhusluften, covid19 luftburen, god jul och öppet o stängt

Mysig julbrasa – javisst men tänk på hur du eldar – inomhusluften påverkas

När du eldar i din öppna spis bildas ovälkomna ämnen som påverkar din hälsa. Tänk på att enbart elda med torr ved då eliminerar du en hel del farliga ämnen. På vintern när det är kallt skall röken helst enbart vara vit från din brasa – ett bevis på att röken och partiklarna som bildas är mindre hälsofarliga. Elda i kamin är att föredra gärna med keramisk insats eftersom förbränningen blir effektivare med mindre utsläpp som följd.

Vad bildas egentligen? Föroreningar som släpps ut vid eldning är bland annat små partiklar (inkl sot) polycykliska aromatiska kolväten (PAH),dioxiner, VOC och aldehyder. Aldehyden Akrolin är en av de farliga aldehyderna som bildas vid bränder. Bland aldehyder är formaldehyd, acetaldehyd och akrolin de viktigaste bidragsgivarna till hälsoproblem. Akrolein påverkar människors hälsa vid mycket låga koncentrationer jämfört med andra aldehyder. Akrolin irriterar ögat och andningsvägarna. Det finns också bevis för att det förvärrar astma. Riktvärdet för akrolin är enligt Californias Office of Environmental Health Hazard Assessment (OEHHA, 2014) satt till ett värde på rekommenderad REL på 0,35 µg/m3 luft.

Vilken koncentration man får i luften beror på vilka källor som finns och hur bra ventilationen är. Ventilationens betydelse kan exemplifieras med att koncentrationen av formaldehyd i luften efter 1 timmes vedeldning i en metallspis i ett 40 m3 stort hus kan variera mellan 370 och 3030 µg/m3 beroende på luftutbyteshastigheten. Som jämförelse är riktvärdet för formaldehyd enligt (OEHHA, 2014) satt till ett värde på rekommenderad REL på 10 µg/m3 luft.
Naturvårdsverket har givit lite tips i länken och även Filipstads kommun hänvisar till dem och skriver handgripliga tips på hur man kan tänka vid eldning.
En mysfaktor vi inte vill vara utan i vintermörkret men där vi kan agera lite klokare.

Pandemin pekar tydligt på vikten av god inomhusluftkvalitet
I en uppmärksammad artikel publicerad av John Wileys & Sons förlag studerade forskare ett utbrott av Covid 19 efter en körrepettion där 53 deltagare av totalt 61 högst troligen blev sjuka i covid 19 varav 2 dog. Där det enbart var en smittkälla. Överföring genom luften är sannolik eftersom droppsmitta inte kan förklara alla smittade fall efter de beräkningar som forskarna gjorde. Man antar att smittan fördes vidare via luften och man antar att följande faktorer påverkade: ventialtionsflödet, längden på sammankomsten och hur nära de stod varandra. Övningen pågick i 2,5 timmar och enligt forskarnas beräkningar så kunde man ha minimerat risken med en faktor om 2 enbart genom att förkorta evenemanget till 1 timme. Jag tycker att denna sorgliga händelse pekar tydligt på att god ventialtion är avgörande i så många hänseenden även vid pandemier.

Öppet och stängt i helgerna
Vi håller stängt i våra fysiska lokaler fr o m 21 december och öppnar igen 11 januari 2021. Du kan nå oss på våra personliga e-mail-adresser eller mobiltelefoner om något akut uppstår.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år. 
Vi ser fram emot vårt samarbete under 2021. Detta år skänker vi vårt bidrag till UNFPA

Vår servicenivå är lika hög oavsett Corona-pandemin
För att minska smittorisken har vi begränsat bemanningen i labbet.
Hör alltid av dig innan du kommer.
Fredagar är vi tillgängliga per telefon,såväl lab som godsmottagning är då stängt




Miljöbrev nov 2020 Risker med Parkettgolv – ny artikel, Ozon – bra eller dåligt? Covid19 ochluftkvaliteten

Risker med nya parkettgolv – aldehyder kan ge allvarliga hälsoproblem.
Trägolv innehåller ofta aldehyder, ibland i sådan mängd att de ger allvarliga hälsoproblem. För att kunna säkerställa luftkvaliteten i inomhusluften bör därför VOC-mätningar kompletteras med aldehydmätningar, inte enbart för formaldehyd, som är bevisat cancerogent, utan även andra aldehyder såsom åtminstone acetaldehyd – även den cancerframkallande.
För ett år sedan skrev vi i vårt miljöbrev om en familj med två småbarn, som beslöt att lägga in nytt parkettgolv i alla rum i tvåvåningshuset. Man köpte ett parkettgolv av en svensk tillverkare och efterfrågade miljöcertifiering. Förundersökningar gav vid handen att detta golv, på papperet, skulle vara ett av de bättre (och absolut inte billigaste) golven som väl mötte branschstandard.
Barnen har bott där i stort sett hela sitt liv. Men under det äldsta barnets andra och tredje levnadsår, när de nya golven var på plats, fick föräldrarna åka otaliga gånger in till sjukhus för undersökningar eftersom allvarlig och långvarig snuva, hosta, andningsbesvär (astma utvecklades), trötthet och rinniga ögon återkom gång på gång. Inte bara det ena barnet utan hela familjen var under perioden ovanligt mycket sjuka. När barnet var 3,5 år beslöt man sig så att utföra luftkvalitetsmätningar i hela huset. Dessa visade på höga halter, långt över vedertagna internationella gränsvärden för inomhusluft i privatbostäder, av olika sorters aldehyder och övriga VOC-ämnen.
Man evakuerade barnen, slet ut golven och mätte återigen. Det visade sig att halterna hade ökat. Panik utbröt! Som vi vet är nedbrytningstiden av dessa ämnen ganska lång. På inrådan beslöt man att forcera ventilationen, höja temperaturen, öka luftfuktigheten och vädra med jämna mellanrum det tömda huset. Efter ca tre veckor hade halterna börjat sjunka. Men det tog 30 dagar att komma ned till acceptabla halter.
Nu har en artikel publicerats som beskriver händelseförloppet mer tekniskt och som har en lång lista referenser.
För information kan nämnas att familjen flyttade tillbaka efter 3 månader när halterna var acceptabla. Barnets besvär upphörde i och med evakueringen. Vid återflyttandet har det blivit färre och mildare återfall, även om astman kvarstår. Nu har familjen bott ett helt år i huset och luftens kvalitet är betydligt bättre.
Slutsatsen är, som tidigare sagts, för att kunna säkerställa luftkvaliteten i inomhusluften bör VOC-mätningar kompletteras med aldehydmätningar och då inte enbart för formaldehyd, som är bevisat cancerogent, utan även andra aldehyder såsom åtminstone acetaldehyd – även den cancerframkallande.

Faktaruta artikel
Den största orsaken till dålig inomhusluftskvalitet är emissioner från byggmaterial såsom golv, väggar, tak och isolation. Även målarfärg och lim påverkar. Dessa bildar primära emissioner och när dessa material utsätts för nedbrytning tex vid påverkan av fukt så bildas sekundära emissioner som ytterligare försämrar luftkvaliteten. Därför bör man säkerställa såväl VOC-halter som SVOC-halter i inomhusluften när det föreligger besvär.

Förekomst av formaldehyd i t ex parkettgolv beror på ofullständig reaktion av urea och formaldehyd, olika mol-förhållanden mellan U och F under tillverkningen samt mängden lim som använts för sammanfogningen. Formaldehyd, acetaldehyd och akrolein är de aldehydsorter som främst bidrar till dålig hälsa. Varav både formaldehyd och acetaldehyd är klassade som cancerframkallande. I USA och t ex Frankrike har man betydligt striktare regler kring gränsvärden i inomhusluften för dessa ämnen än vad Sverige rekommenderar.

I artikeln påvisas även direkt mätning på parkettgolvet och vilka primära emissioner golvet hade innan det var utlagt i huset och limmat. Artikeln beskriver även temperatur och fuktförhållanden för att påskynda minskningen av koncentrationsnivåerna av de flyktiga ämnena och aldehyderna. Det finns också en gedigen lista med referenser som styrker faktaunderlaget i artikeln.


Är ozon bra eller dåligt?
Aktuellt seminarium, rapporter och artiklar belyser ozonets komplexitet.
Just nu pågår det mycket aktivitet inom området ozon. Organisationen Villaägarna har sammanställt en rapport om ozon i sin serie Produktgranskning och de har skrivit en uppmärksammad artikel i sin medlemstidning.
Vi på PP Polymer har i våra tidigare Miljöbrev varnat för att använda ozon vid lägenhetssaneringar. Det finns stöd för det i forskningen. I de flesta fall bildas farliga ämnen i luften vid ozon-behandling. Det är direkt olämpligt för människor att vistas i utrymmen där man ozon-behandlar luften, eftersom de farliga ämnena klingar av långsamt. Eftersom ozonet triggar igång olika processer i den luft som utsätts har vi gjort en studie av de så kallade sekundära emissioner som kan bildas. Vilka emissioner som bildas beror på vilka andra material och ämnen som förekommer i den specifika rumsluften samt på hur mycket ozon som redan finns i utomhusluften på stället i fråga. Man kan inte ”stänga in” ozonet utan det tar sina egna vägar.
En vanlig och farlig biprodukt som bildas är aldehyder och dessutom bildas de i farliga mängder. De farligaste, som också är klassade och kan ge cancer, är formaldehyd och acetaldehyd. PP Polymer tar nu fram ett web-baserat seminarium kring ozonbehandling och dess farligheter. Kontakta oss om du/ din organisation är intresserad.


Covid19s påverkan på luftkvaliteten överraskar
I Indien rapporterades att man kunde se Himalaya från New Dehli. Man kunde klart se snöbeklädda bergskedjor runt Los Angeles. Pekings gator var tomma med klar sikt. Kemister gnuggar händerna och tog tillvara den unika situationen att studera luften efter att trafiken hade minskat radikalt över i stort sett hela världen i våras på grund av Covid19.
Nya komplexa samband har upptäckts. Man kan dela upp problematiken i två delar. Det ena är hur emissionerna har påverkats och det andra är hur partikelbildningen har påverkats.
Om vi startar med emissionerna så är bilavgaser den främst bidragande orsaken till både CO2 (koldioxid) och NO2 (kvävedioxid) i luften. NO2 reagerar med andra ämnen som finns i luften, både med VOC och ozon, och då bildas sekundära VOC ämnen. Den initiala förändring som forskarna har kunnat se är att både CO2 och NO2 halterna minskade drastiskt, med så mycket som 85% , och det överensstämmer linjärt med hur trafiken minskade globalt. Så långt låter allt fint. Dock förändrades också det inbördes förhållandet mellan ämnena i luften. Partikelhalterna minskade enbart med ca 30% och ozon-halterna gick upp.
Hur kan det bli så? NO2 reagerar med olika VOC-ämnen och ozon. Detta medför att balansen dem emellan rubbas. Ozon reagerar med alla VOC-ämnen i avgaser. När avgaserna sjönk så hade ozon inget att reagera med varför ozon-halterna ökade. Dessutom reagerar NO2 med hydroxylradikaler. Dessa minskade också på grund av de minskade föroreningarna. När färre hydroxylradikaler reagerar med VOC-ämnen, då bildas ozon enligt ovan resonemang. När ozonhalterna ökar omvandlas NO2 till NO3, dvs nitrater, och nitrater är partiklar vilket förklarar varför partikelhalterna inte minskade lika mycket som föroreningarna.
Man har känt till detta fenomen sedan tidigare, men när det blev en så markant reduktion av NO2 så syns avvikelserna tydligare.
– Kemin är icke linjär, det känner vi till, säger JPLs Wang, forskare vid NASA Jet Propulsion Laboratory:
– Vi visste bara inte att den var såå icke linjär!
Kemisterna fortsätter nu sina studier. Det kommer ta tid att reda ut begreppen. Vi på PP Polymer tycker det är intressant att följa, eftersom vi arbetar med inomhusluften och inomhusluften är, som vi vet, mycket beroende av utomhusluften.
Källa:




Polymerbrevet nr 103, Nyheter i framkant sedan 2002 Microvärme konctra el, Giftfri miljö – KemIs Forum 12 nov, SCIP ECHAs nya databas, Gensaxen, UNEA FNs miljöprogram-möte i februari 2021

Värmande nyhet i höstmörkret – Bli glad av genomhet dryck
Två forskare i Arkansas, USA, har funnit att riktigt genomhet tomatsoppa gör folk på mycket bättre humör än när tomatsoppan är ljummen eller rumstempererad. Undersökningen, som genomfördes av Han-Seok Seo och Asmita Singh, gick till så att tomatsoppa serverades vid 25°, 40°, 55° och 70° C. I samband med att försökspersonerna drack soppan fick de med utvalda ord beskriva hur man kände sig. 70° respektive 55° fick mest positiva känslor.
Andra forskare har tidigare gjort liknande temperatur-studier med kaffe och te. Riktigt varmt kaffe ger gladare upplevelse än när kaffet är ljummet.
Forskaren Baoqing Zeng i Kina har dessutom konstaterat att smakupplevelsen blir mindre positiv när man värmt vatten till kaffe/te i mikron än när man kokar vattnet på spisen eller i en vattenkokare. Mikrovågsugnen värmer inte vattnet lika effektivt och jämnt som vatten kokat på spisen och i vattenkokaren. På spisen/i vattenkokaren håller allt vatten i princip samma temperatur därför att vattenmolekylerna i botten nära värmekällan trycks upp i en kolumn upp mot ytan och rörelsen tvingar ned det kalla vattnet nedför sidorna och ned till botten där vattnet får kontakt med värmekällan och på så sätt värms allt upp samtidigt. I mikrovågsugnen värms sidorna och toppen av kärlet upp men inte botten vilket medför att vattentemperaturen inte blir jämnt fördelat över hela vattnet. Så när vattnet i mikrovågsugnen börjar koka så håller det 100 gr enbart på ytan medan det längre ned är kallare. Även om du häller över vattnet i olika behållare och värmer fler gånger så uppnår du inte samma jämna distribution av temperatur som när du kokar på spisen/ i vattenkokare.


Gratis deltagande! – Dags anmäla till digitala Forum för Giftfri miljö 12 november
Det är hög tid att anmäla sig till konferensen ” Forum för Giftfri miljö” som Kemikalieinspektionen, KemI anordnar. I år har alla chans att vara med eftersom den sänds digitalt. Annars brukar den vara fullbokad vid det här laget. Konferensen är dessutom gratis!
Temat är ”Lär dig byta ut farliga ämnen” och konferensen kommer behandla områden som: Vilka lagar som gäller, affärsnyttan med att byta ut farliga ämnen och visa lärande exempel från olika delar av samhället.
På eftermiddagen vid 14:30 går en session under namnet: Vilka ämnen ska jag byta ut och var hittar jag alternativ? I workshop 1 deltar Amit Paul, VD Paxymer AB och berättar om erfarenheter av substitution och verktygen PRIO och Marketplace. Klicka på länken och anmäl dig!


Gensaxen – glädjande Nobelpris i kemi!
Det är fantastiskt att enbart åtta år efter upptäckt/utveckling få det prestigefyllda Nobelpriset och det är glädjande att två kvinnor får dela på årets Nobelpris i kemi.
Crispr/Cas är ett molykylärt maskineri som bl a finns i vissa bakterier och det klipper sönder virus dna. Denna ”naturliga” gensax har utvecklats av pristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna, vilket gör att man med hög precision kan styra mot den dna-molekyl man önskar och oskadliggöra eller byta ut gener. Redan nu har man kunnat framställa grödor som kan motstå torka, skadedjur och mögel. Inom medicinen gör man kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer. Drömmen är att kunna bota svåra genetiska sjukdomar och det verkar inte vara långt borta.


Ny databas av yttersta vikt
Den 28 oktober lanserades den nya databasen SCIP ”Substances of Concern In articles as such or in complex objects: Products”, som ger information om SVHC ”substances of very high concern”.
SCIP kommer att underlätta kontrollen av farliga ämnen, även när produkter ska kasseras, så att säker hantering av material kan ske. Databasen är tillgänglig för såväl avfallsanläggningar som konsumenter.
Den 19 november ges ett webinarium kring SCIP. Läs mer och ta del av de olika verktygen direkt från ECHAs hemsida för att kunna registrera:


FNs miljöprogram på agendan i februari 2021
Var tredje år samlas FNs miljöförsamling och tar upp aktuella policyfrågor och andra angelägna frågor inom miljön. I februari 2021 planeras det 5:e UNEA-mötet och punkter på dagordningen är:

  • chemicals in products;
  • endocrine disrupting chemicals;
  • environmentally persistent pharmaceutical pollutants;
  • hazardous substances in the life cycle of electrical and electronic products;
  • highly hazardous pesticides;
  • lead in paint;
  • nanotechnology and manufactured nanomaterials (nanomaterials); and
  • per- and polyfluoroalkyl substances.

För varje punkt noteras miljö och hälsoaspekter, gällande lagar och förordningar granskas samt  utmaningar och möjligheter belyses. En fråga som ska betonas är hur man bäst kommunicera detta, speciellt till utvecklingsländer. Läs mer
Såväl EU och FN arbetar hårt för att vår miljö ska må bra. Det kommer an på oss att vara lyhörda och följsamma i våra verksamheter.
På PP Polymer arbetar vi med att, inom kemi och material-sidan, underlätta för våra kunder att leva upp till de förväntningar som kommer från myndigheter och världsorganisationer.




PP Polymer AB, Polymerbrevet nr 102, Nyheter i framkant sedan 2002 Nygammal plast (iPPO) belastar haven mindre – unik nedbrytning, Plastbranschens snabba omställning räddar liv, Enhetliga mått behövs för framtidens företagsekonomi – den cirkulära

Nygammal plast belastar haven mindre
Om plasten bryts ned snabbare kan belastningen på haven minskas.
Forskare har utvecklat en ny typ av polymer som kan brytas ned av UV-ljus. Det är en så kallad isotactic polypropylene oxide (iPPO). Polymeren upptäcktes redan 1949, men dess mekaniska styrka och nedbrytbarheten upptäcktes först nyligen. Professor Lipinski vid Cornell University, USA, fann att polymeren är stabil under normala förhållanden men bryts ned när den exponeras för UV-ljus. I laboratoriemiljö bryts polymerkedjorna ned till en fjärdedel av ursprunget på 30 dagars exponering. Man är dock inte klar med alla experiment eftersom ambitionen är att polymeren ska brytas ned totalt och försvinna.
Källa: Science daily, april 20, 2020, Cornell University

Plastbranschens snabba omställning räddar liv
När Coronakrisen var ett faktum veckorna före påsk kraftsamlade Svensk Plastindustriförening (SPIF) sina medlemmar för att både bidra med hjälp till sjukvården och hjälpa företagen till omställning när ”business as usual” inte längre var möjligt. Idag levereras 100-tals ton skyddsutrustning från svensk plastindustri till de regioner och kommuner som har behov.
”SPIF vill vara med och bidra till lösningar på krisen, därför gjorde vi ett upprop. Många av våra företag reagerade starkt när man såg riskerna som vårdpersonal tvingades ta när det saknades skyddsutrustning”, säger Amit Paul, Paxymer AB, en av initiativtagarna från SPIF.
”Vi som finns i branschen vet vilken kapacitet, flexibilitet och kreativitet svenska plastföretag har. Många är andra eller tredje generationens entreprenörer. Branschen hade redan börjat ställa om. Det SPIF kunde göra var att sammanföra kapacitet med behov.”
SPIF:s upprop startade tidigt och fick snabb respons. På bara några dagar hade fler än 50 företag anmält intresse att hjälpa till. Lennart Johansson, branschansvarig, och Amit Paul ringde runt till Regionerna (f d Landstingen) och inventerade behov. Snabbt kunde de koppla ihop dem med företag som redan hade tagit fram produkter.
En av organisationerna som SPIF samarbetat med är stiftelsen WeFightCovid som även de fokuserat på att hjälpa regioner och kommuner att köpa in produkter och säkra tillgången på skyddsutrustning.
”Under Corona-krisen har det enorma behovet av plast varit ett genomgående problem för att kunna producera skyddsutrustning till vården. När de globala leverantörskedjorna kollapsade då behövde efterfrågan på plast fyllas nationellt. Här har SPIFs samordning varit avgörande”, berättar Dan Castillo grundare av WeFightCovid.

Enhetliga mått behövs för framtidens företagsekonomi – den cirkulära
För oss är det självklart att en mil är 10.000 m. Men så har det inte alltid varit. 1699 mätte en mil 10.688 m. Napoleon bestämde 1876 att en mil skulle vara 10.000 m. Före 1699 var dessutom en mil olika lång i olika län. T ex var en mil i Småland mindre än hälften av en mil i Dalarna.
Fram till idag har företagsekonomi byggt på produktion av produkter att sälja, slit o släng, köpa nytt istället för att reparera, konsumera så mycket som möjligt. Något vi idag vet är ohållbart. En trolig framtida företagsekonomi är den cirkulär ekonomin. Där äger företag produkten till dess den tjänat ut. Man säljer enbart nyttjanderätten. Det hållbara med cirkulär ekonomi är bl a att företagen producerar produkter som ska hålla länge. Så länge produkten går att nyttja, så länge betalar kunden. Det är naturligtvis viktigt att köparna även då förstår vad de betalar för.
Detta belystes i ett debattinlägg i SvD 8 februari. Artikelförfattarna efterlyser internationellt enhetliga mått för cirkulär ekonomi. De ansåg att man måste kunna mäta en produkts cirkularitet i tre dimensioner:
1) Materialcirkularitet – hur stor andel av produktens värde kommer från att den är återcirkulerad.
2) Marknadsentropi – hur stor andel av produktens värde går till att hålla den fortsatt efterfrågad på marknaden
3) Nyttjandegraden – hur stor andel av produktens förbrukning kom av kundanvändning snarare än av att den rostar eller blir omodern mm.
PP Polymer har alltid arbetat för miljön och cirkulär ekonomi är ett steg i rätt riktning. Att företagsekonomer nu vill utveckla enhetliga mått för ekonomisk styrning av cirkulär ekonomi är lovande och en positiv nyhet.

PP Polymers arbetstider under Corona-pandemin
Vi vill erbjuda lika god service som vanligt.
För att minska smittorisken har vi begränsat bemanningen i labbet. Våra medarbetare arbetar olika dagar för att kunna hålla hög service nivå.
Fredagar är vi enbart tillgängliga per telefon. Vi har då ingen bemanning på vare sig Krossgatan 15 eller Sorterargatan 35 och såväl labb som godsmottagning är stängt.




PP Polymer Miljöbrev juni 2020 Ozon ska användas vaksamt, Ventilation är inte alltid lösningen, Provinlämning under Corona-pandemin, Semestertider

Ozon ska användas vaksamt

Ozon är en mycket reaktiv gas som kan ge negativa hälsoeffekter som astma och rinit. Det konstaterar Arbets- och miljömedicin i Göteborg i en vetenskaplig artikel publicerad nyligen.
Faran med ozon behöver belysas. Vi på PP Polymer delar de farhågor och bevis som lagts fram i artikeln. Ozon bör användas vaksamt. I maj 2006 tog vi fram vårt analyspaket Kontroll av luft vid ozonbehandling efter att vi sett problemen med ozon och kopplat ihop dem med hälsobesvär som våra kunder pekade ut. Vi skrev:
”Ozonbehandling är en teknik som kan vara till hjälp för att bli av med luktproblem och för att rena luft i ventilationssystem. Men ozon kan också medföra allvarliga hälsorisker. Ozon reagerar med ämnen i inomhusluft. Särskilt snabbt reagerar ozonet med terpener som limonen (t ex rengöringsmedel) och alfa-pinen (t ex trämaterial). Vid reaktionen bildas nya ämnen, aldehyder, som formaldehyd och acetaldehyd. De är mycket irriterande ämnen och dessutom cancerframkallande.
Vi kan nu erbjuda ett analyspaket: Kontroll av luft vid ozonbehandling….”
Det är viktigt att analysera luften före ozonbehandlingen för att se om den innehåller terpenämnen. Då är det olämpligt att ozonbehandla för att ta bort lukt. Om ozonbehandling redan skett kan man säkerställa luftens kvalitet med en eftermätning.
Som vårt inlägg visar, uppstår det nya ämnen eftersom ozon är en mycket reaktiv gas. Dessa ämnen är ofta aldehyder. De besvär som Arbets- och miljömedicin framför i sin artikel överensstämmer väl med de besvär som uppstår vid bl a aldehyd-reaktioner.

Ventilation är inte alltid lösningen 
En angelägen debatt om ventilation väcker Swesiaq i sitt nyhetsbrev maj 2020.
Ventilation är viktig för vår inomhusmiljö. Det är även de material vi har inomhus. Materialen kan under vissa förhållanden ge upphov till dålig inomhusluft. Vid de tillfällen kan man mäta vad det är som orsakar besvären. Med stöd av mätresultaten kan man arbeta både med att undanröja felaktiga material, förbättra konstruktioner samt ställa in ventilation korrekt.

Nu ställs frågan av Swesiaq: Kan mer ventilation vara att hoppa i galen tunna? Så här skriver man:
”När misstanke finns om att emissioner i inomhusmiljön orsakar ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa (OBO) ges ofta rådet till fastighetsägaren att öka ventilationen. Det är hög tid att slå ihjäl den seglivade myten att forcerad ventilation är standardlösningen vid inomhusmiljöproblem på grund av emissioner i fastigheter. 
Ett vanligt klagomål på inomhusmiljön från medarbetare i olika slags verksamheter är dålig luft eller bristfällig ventilation. Orsaken kan mycket väl vara att ventilationen ej är dimensionerad för det antal medarbetare som vistas i lokalen. Likväl kan det finnas en mängd andra orsaker från exempelvis emissioner av kemiska föreningar till mikrobiologiska toxiner. Allt som oftast när det uppstår misstanke om problem med inomhusmiljön finns en övertro till att problemen går att lösa med mer eller bättre ventilation. Faktum är att det resonemanget ofta skapar värre bekymmer för fastighetsägaren än alternativen.”

Provinlämning under Corona-pandemin
PP Polymer vill erbjuda lika god service som vanligt.
Provinlämning kan göras måndag — torsdag.  Vi är tacksamma om du hör av dig innan, så vi vet att du kommer. Vi ber dig respektera att inte komma om du känner dig sjuk på något sätt.  Använd gärna såväl handskar som munskydd vid besöket.
Sänder du in prover via post är vi tacksamma om du mailar oss innan, så att inget prov blir onödigt liggande hos posten.

PP Polymers arbetstider under Corona-pandemin
För att minska smittorisken har vi begränsat bemanningen i labbet. Våra medarbetare arbetar olika dagar för att kunna hålla hög service nivå.
Fredagar är vi enbart tillgängliga per telefon. Vi har då ingen bemanning på vare sig Krossgatan 15 eller Sorterargatan 35 och såväl labb som godsmottagning är stängt.




Miljöbrev mars 2020: Luftfilter i skolor ökar elevernas prestationer, Formaldehyd ökar risk för allergisk astma hos barn, EU:s nya gröna strategi innehåller skarpa löften

Luftfilter i skolor ökar elevernas prestationer 
På grund av en gasläcka från ett företag satte ett område i USA in luftfilter i alla skolor inom fem km radie. Därefter jämförde man studieresultaten med skolor där inget filter hade satts in. Elevernas prestationer ökade signifikant i ämnena matematik och engelska! Dessa nivåer bestod under ett helt år. Intressant är att filter sattes in på grund av gasläckan, fast mätningar innan visade att ingen gas fanns i inomhusluften. Artikelförfattarna antar att filtren rensade luften från andra föroreningar. Det innebär att filter i skolor, speciellt skolor där luftföroreningarna är höga, kommer att förbättra elevers studieresultat.
Källa: https://edworkingpapers.com/ai20-188


Formaldehyd ökar risk för allergisk astma hos barn
En ny studie slår fast att formaldehyd har en negativ inverkan på människans hälsa. De rekommenderar att man vidtar åtgärder för att minska exponeringen inomhus.
Forskare vid Huazhong University, Kina, har utfört en metaanalys. De har sammanvägt ett flertal publicerade vetenskapliga studier. Analysen gällde sambandet mellan exponering av formaldehyd och risken för allergisk astma, främst hos barn men även hos vuxna. De fann att varje 10µg/m3 ökning av exponering av formaldehyd ökade signifikant risken (+ 10 %) för att utveckla allergisk astma hos barn. Även hos vuxna fann man en ökad risk för allergisk astma, dock ej lika tydlig. WHO har ett gränsvärde för formaldehyd som ligger på 0,1mg/m3 för en inomhusexponering på 30 minuter. De värden studien fick fram var att barn löper stor risk för att utveckla allergisk astma redan vid mindre än eller lika med 0,022mg/m3.
339 miljoner människor i världen lider av astma. Det är skillnad mellan allergisk astma och icke-allergisk astma. Den allergiska astman triggas av allergener. Formaldehyd är en liten molekyl som har förmågan att slå ihop sig med stora proteinmolekyler i blodet. Detta medför en aktivering av IgE antikroppar som kan leda till allergi.
När PP Polymer finner aldehyder i inomhusluften, ser vi ofta också hälsoproblem hos människor. Vi undersöker inte enbart formaldehyd utan även andra aldehyder. De viktigaste utöver formaldehyd är acetaldehyd och akrolein. Alla tre är klassade som cancerogena vid olika koncentrationer. Se mer i vår nyhet i november:
Källa: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/ina.12657


EU:s nya gröna strategi innehåller skarpa löften
EU:s medlemsstater skall åta sig nollutsläpp, med en ambition att uppnå noll grader av förorening, lovar EU i sin nya strategi European Green Deal, EGD. EU ska anpassa de nuvarande luftkvalitetsnormerna till WHOs rekommendationer. Detta är en klar förbättring mot vad som officiellt gäller i Sverige och även inom många länder i EU idag.
Den 5 mars kommer det ett beslut om luftkvalitet i EUs miljöråd. Inför detta har Astma o Allergiförbundet sänt en skrivelse till vår miljöminister. Man hoppas att Sverige skall agera starkt mot luftföroreningar till skydd för hälsan vid mötet där miljöministrar tilsammans med EUs kommissionär Frans Timmerman fattar beslutet.
PP Polymer arbetar redan efter WHOs rekommendationer när vi mäter luftens kvalitet. Vi rekommenderar våra kunder att följa dem. Vi har sedan länge förordat de nivåerna och argumenterar också för att de skall vara miniminorm för luftens kvalitet i vår inomhusmiljö




Grafén ur sopor, tvärbind enkelt organiska polymerer, EUs nya gröna strategi EGD skapar löften, Swaraj vid sitt gamla lärosäte i Indien, AI och människa hand i hand

Grafén kan framställas ur sopor
En ny effektiv process för att framställa grafén har utvecklats av forskare vid Rice University. Ur sopor som potatisskal, bildäck, PETplast, pistageskal, i princip allt som är byggt på kolväten, kan man nu ta fram grafén på ett hållbart sätt och i stor skala. Denna metod medför att man kan tillsätta grafén i betong eller i kompositer för att stärka dessa material. Metoden innebär att det kolbaserade materialet komprimeras i ett kvarts- eller keramiskt rör mellan två elektroder. Därefter släpper man på högvolts-elektricitet så att temperaturen går upp till 3000K på mindre än en sekund. Processen omvandlar det amorfa kolet till grafén, övriga kemikalier försvinner som lättflyktiga ämnen. Källa: C&E news 3 febr 2020.

Nu enkelt tvärbinda organiska polymerer
Mekanisk styrka och korrosionsbeständighet skulle förbättras avsevärt om man kunde tvärbinda organiska polymerer. Forskare vid University of Victoria har nu upptäckt att man, med hjälp av två aziridin-grupper i en molekyl, kan under samma förhållanden tvärbinda alla organiska polymerer. Fram till denna upptäckt har varje tvärbindningsmekanism varit unik för varje polymer. Denna tvärbindare/molekyl fungerar också som ett universallim för polymerer och möjliggör limning av ”feta” plastytor såsom PE eller plast mot metall. Man kan också använda denna kemi för att uppgradera polyolefinegenskaper inför kemisk modifiering av polyolefiner och andra polymera material. Källa: C&EN nov 2019

AI och människa hand i hand är bäst
En artikel i Chemcical Engineering News konstaterar att människan tillsammans med AI är en lyckad kombination. Den överträffar att enbart använda AI-algoritmer, när det gäller att ta fram olika syntetiseringssätt av polymerer. CASP, Computer-aided synthesis-planning, betraktas mer och mer som det allena rådande sättet att snabbt o enkelt få fram syntetiseringsvägar. Artikeln lyfter fram det faktum att människan o AI jobbar bäst hand i hand. När man syntetiserar inbegrips ofta två-tre olika steg samtidigt. Det är svårt för en dator att göra en effektiv bedömning i ovanliga fall, när det enbart finns ett fåtal algoritmer. Artikeln visar på att CASP tillsammans med mänskliga beräkningar lyckas bäst för att få fram fungerande syntetiska steg och är 75% effektivare i tid.
Källa: C&EN, december 2019

EU:s nya gröna strategi innehåller skarpa löften
Eu:s nya strategi European Green Deal, EGD, är en enorm satsning, framförallt prestigemässigt. Den tar ett helhetsgrepp kring miljön. Hela kommissionen har engagerat sig i EGD, inte enbart EUs miljökommissionär. EU kommissionen satsar 75 miljarder kronor. Den innefattar följande i korthet:
Att bli klimatneutrala till 2050
Att skydda människors, djurs och växters liv genom att minska utsläppen
Att hjälpa företag att bli världsledande när det gäller rena produkter och ren teknik
Att bidra till en rättvis omställning för alla
Undertecknad från PP Polymer var på ett seminarium, arrangerat av Hagainitiativet och Mistra Geopolitics, där EGD presenterades och diskuterades. Man betonade skarpt att engagemanget kom från hela kommissionen och inte minst från dess ledare Ursula von der Leyen, som uttalat: – Den europeiska gröna given är vår nya tillväxtstrategi. Den ska hjälpa oss minska utsläpp och skapa jobb.
Det var många intressanta talare på seminariet. Ronan Palmer, brittiska tankesmedjan E3G, Third Generation Environmentalism, tyckte att den nya given är fantastisk! Han uppmanar industrin, varje enskilt företag, att omfamna den, föra in den i egna organisationen och diskutera med kunder och leverantörer på ett konkret plan hur man ska implementera riktlinjerna i den egna verksamheten. Varje nation måste naturligtvis tillskjuta ekonomiska resurser för att allt ska kunna ske. Detta blir de nya marknadsvillkoren under vilka företag måste verka. Det gäller att så snabbt som möjligt implementera och dra fördel av dem. Fokus ligger bl.a på återvinning, återanvändning samt initiativ för att hitta nya affärsmodeller och material som passar I en cirkulär ekonomi.

Swaraj åter vid sitt gamla lärosäte
Swaraj Paul, PP Polymer, bjöds in till Bareilly College, Indien, 52 år efter sin MSc-examen i kemi. Prefekten vid hans gamla Institution har följt Swarajs bedrifter genom åren och sökte upp honom för ett föredrag om sin livsgärning i sin gamla skola. Swaraj valde att prata om tillämpning av kemi i plast ur ett hållbarhetsperspektiv.  I grundutbildningen för en master förkovrar man sig i de olika kemigrenarna, organisk kemi, oorganisk kemi och fysikalisk kemi. Swaraj ville inspirera eleverna att se hur de olika grenarna kan användas tillsammans för att utveckla nya polymermaterial på ett hållbart sätt. Det gäller såväl framställning som återvinning/återbruk, eftersom plaster spelar en viktig roll för ett modernt samhälle och hänsyn måste tas till miljön. Det var total uppslutning från hela kemiinstitutionen och välkomsttal av rektorn för Bareilly College. Föredraget blev mycket uppskattat och avslutades med rundvandring i de gamla lokalerna med ett stort pressuppbåd (se en artikel nedan) och en lunchmottagning på universitetsområdet med alla närvarande. Därefter besökte Swaraj sin 88-åriga professor, som har följt sin elevs arbeten under alla år.

 




Polymerbrevet december 2019, Tema återvinning och återbruk

Över 200 000 ton plastavfall per år till kemisk återvinning – nytt samarbete
Neste Chemicals och Ravago samarbetar kring kemisk återvinning. Man har slutit avtal om att påskynda den cirkulära ekonomin genom att höja effektiviteten hos den petrokemiska industrin. Att kemiskt återvinna gammal plast är en krävande process men genom samarbetet hoppas man kunna nå det gemensamma löftet parterna avgivit om att kunna återvinna mer än 1 miljon ton till 2030. Det skulle öka hela Europas återvinningsgrad från 25-30%.
Neste har gjort sig kända för att använda förnybara plaster och Ravago är en av Europas största distributörer och återvinner/regranulerar/kompounderar ca 60 ton plast årligen.
Källa: Plasticker news from 12.11.19

Eastman Chemical återvinner plast kemiskt
Eastman, USA, bygger anläggningar för att kemiskt återvinna dels polyestrar och polyeten med hjälp av en metod som heter metanolys. Materialet bryts ned till två basmonomerer, dimetyltereftalat och etylenglykol vilket är de material från vilken jungfrulig polyester tillverkas. Man avser också med en annan process, baserad på förgasning, kemiskt återvinna blandad plast som då bryts ned i dess beståndsdelar såsom kolmonoxid och väte.
Källa: plastforum 16.08.19

Tyger kan också återvinnas – modeindustrin blandar sig i
TrusTrace har utvecklat en digital plattform som ger mode och textilföretag en total överblick över deras produkters resa från fiber till klädesplagg. Plattformen är blockchain-baserad och använder sig av maskin Learning för att automatisera datainsamlingen och verifiera arbetet. Genom att kunna identifiera processerna kan man få reda på parametrar som mängd vatten som behövs för framställning, eventuell närvaro av barnarbetare etc. så att industrin såväl som konsumenter kan göra kloka val vid inköp.
Källa: www.fibre2fashion.com/news/ från 06.09.19

Renewcell i Kristinehamn kokar ned kläder till tyg
Med bara en tiondel vatten mot klädframställning av bomull och hälften av energin vid framställning av kläder av polyester ser företaget framtiden an med tillförsikt. Metoden som utvecklats och tillämpas i Kristinehamn kokar gamla kläder och utvinner ur det cellulosafibrer som sedan blir till nya tyger och garn.
Källa: www.va.se/nyheter/2019/11/08 framtidens tyg kokas i Kristinehamn

Öppet och stängt i julhelgen
Vi stänger för julledighet den 23 december och är åter på plats den 7 januari.

Titta gärna in på vårt miljöbrev också där vi bla skriver om en ny statlig utredning kring cocktaileffekten av olika kemiska ämnen och hur det påverkar oss.
Istället för julkort ger vi UNFPA ett bidrag. Vi önskar alla våra läsare God Jul och Gott Nytt År!