30 år med sikte på framtiden – Hur kan vi förbereda oss?
Under hela 2015 firar PP Polymer sina 30 år som aktörer för hållbar utveckling av moderna material. En höjdpunkt i firandet var PP Polymers Kunskapsdag 10 september med temat Material i ett föränderligt samhälle.
PP Polymer har alltid arbetat med att minimera exponering av farliga ämnen, genom produktutveckling och i råd till kunder. Därför bjöd vi till vår temadag in föredragshållare som alla arbetar för miljön och människors hälsa. Läs mer om det i våra nyheter nedan.
Dagen avslutades med ekologisk mat och vin på Artipelag konstmuseet i Stockholms skärgård. Vädrets makter spelade oss i händerna och vi på PP Polymer och Paxymer tackar alla deltagare och föreläsare för en fantastisk dag.
PP Polymer har verkat i 30 år och blickar framåt med tillförsikt och PP Polymers temadag 2015 avslutades med ett föredrag och efterföljande paneldebatt med fokus på framtiden. Anders Ekdahl, SINF, klargjorde att vi står inför stora förändringar. Vi måste förebereda oss på ett nytt affärsklimat, mer transparent, en global marknad, mer kunder i fler branscher och ökade krav på säljförmåga. Ingen kommer att sälja vår industri åt oss, det måste vi göra själva!
Panelen kommenterade en rad frågeställningar kring framtid och långsiktighet. Diskussionen kan sammanfattas med ett citat från Gunde Svan: ”Vinnaren har alltid en handlingsplan. Förloraren har alltid en ursäkt.”
Välkommen att ta del av dagen
Ann-Christin Paul
VD, PP Polymer AB
Flamskydda produkter med DNA från fiskrens
Den viktigaste u
ppgiften hos ett flamskyddsmedel är att förlänga tiden till övertändning och därmed ge människor möjlighet att fly och hinna släcka elden, konstaterar Prof Camino från University of Torino, Italien. Redan när flamskydd började användas i plastmaterial initierade Prof Camino forskning kring halogenfria system, efter
som han tidigt insåg att halogener såsom brom och klor inte var bra för hälsa och miljö.
Hans forskargrupper arbetar nu med nya spår. De har med goda resultat undersökt DNA som flamskydd. Prof Camino menar att DNA har närapå en perfekt struktur för ändamålet eftersom det innehåller såväl fosfor och kväve som kol. Han bedömer att DNA från biomassa skulle kunna bli en råvara som gör det möjligt att använda tekniken i större skala.
Andra intressanta områden i hans forskning är till exempel hur intumescens kan kombineras med att inkludera nanopartiklar för att ge ett förbättrat flamskydd. Ett annat exempel är hur man med hjälp av lager-på-lager-teknik kan förändra ytan på material för att uppnå ett bra flamskydd. De har redan provat alternerande lager med chitosan, polyakrylsyra och polyfosforsyra.
Vi konstaterar att PP Polymers egenutvecklade Paxymer® är ett halogenfritt flamskydd som har goda möjligheter att integrera den nya forskningen som pågår för att skydda människan vid brand.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015
Produktutveckling som håller i 30 år – en verksamhet värd att uppmärksamma
– Visionen var och är att med kunskap inom polymerteknologi och kemi bidra till ett hållbart samhälle till förmån för människa och miljö, säger Docent Swaraj Paul, när han beskriver PP Polymers affärsidé. Redan1985 var den visionen väldigt stark och 30 år senare kan man konstatera att den också varit framgångsrik.
– En viktig lärdom för att kunna lyckas är att ha timing och tur. För att få detta krävs hårt arbete och kunskap. Industrin behöver skräddarsydda lösningar idag i än högre grad än för 30 år sedan eftersom det sker en så snabb strukturomvandling och personalnedskärningar i västvärlden, säger Swaraj Paul.
En stor del i framgångarna med de uppdrag som PP Polymer haft genom åren är ett systematisk angreppssätt förklarar Swaraj:
– Det gäller att definiera problemställningen och lägga upp en hypotes. Därtill formulera realistiska mål och lägga upp praktiska försök i laboratoriet samt alltid avsluta med att testa och verifiera hypotesen. Slutligen utveckla lösningar som passar in i befintlig produktionsprocess i möjligaste mån.
Swaraj konstaterar att tyvärr är ”Trial and error” ett vanligt förekommande sätt att finna lösningar i industrin idag på grund av avsaknad av kunskap och brist på utrustning för verifiering.
– Dessvärre säger erfarenheten att det oftast är en riskabel väg för att lösa problem. Man lägger ner oerhört mycket tid och möda, men i slutänden är man inte klokare än när man började och lösningen är inte varaktig utan högst temporär, säger Swaraj.
PP Polymers systematiska angreppsätt vid problemlösning har varit mycket framgångsrik vid produktutveckling för Kodak, ABB, Bahco mfl företag. Så även vid upptäckten och utvecklingsstrategin bakom det halogenfria flamskyddssystemet Paxymer®.
Ny sorts fara vid låg dos av hormonstörande ämnen
Forskning på lågdosexponering av hormonstörande ämnen visar på en ny sorts fara som vi inte tagit till oss i samhället än
nu, konstaterar Carl-Gustaf Bornehag, professor i Folkhälsovetenskap vid Kalstad Universitet.
Att bli utsatt för hormonstörande ämnen vid graviditet kan påverka hela 3 generationer. Trots att det är låga doser påverkas mamman, fostret och fostrets kommande barn g
enom könscellerna som bildas redan i fosterstadiet. Våra kroppar påverkas i stor utsträckning av dessa låga doser när vi ligger i livmodern eller vid tidig ålder. Klart mer och större påverkan än i vuxen ålder
Dagens riskvärdering, som bygger på att hög dos gift kan medföra sjukdom t ex cancer, är korrekt. Men forskning visar att vi även måste sätta fokus på lågdosexponering av hormonstörande ämnen i tidiga skeden i livet, som foster och barn, eftersom det tycks omprogrammera vårt system.
Tiden i livmodern förbereder oss på hur världen där ute ser ut. I t ex dåliga tider med brist på näring, regleras fostrets metabola system ned. Om det sedan inte råder brist på mat när barnet föds, leder det till övervikt, vilket i sin tur innebär en större risk för allvarliga kroniska sjukdomar senare i livet. Hormonstörande ämnen kan ge samma signaler till fostret, eftersom strukturerna hos dessa ämnen liknar kroppsegna strukturer, vilket lurar kroppen till omprogrammering med kroniska sjukdomar som följd.
Slutsatsen är att riskvärderingsmetoderna måste utvecklas och ändras till förmån för människors hälsa. Önskescenariot är att kemikalier utvärderas innan de sätts på marknaden och inte i efterhand.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015
Fem faktorer styr hur vi påverkar miljön
Miljöpsykologi har två grenar. Den ena behandlar hur vi påverkas av miljön och den andra hur vårt beteende påverkar miljön. Dr Stina Alriksson, Linneuniversitetet i Kalmar, är specialist på det senare. Arbetet att förändra beteenden i en organisation måste ske på flera plan, konstaterar Stina Alriksson, och visar med modellen Theory of planned behavior (TPB). på fem viktiga faktorer som styr vårt beteende.
Vilken attityd man har till det man ska göra har avgörande betydelse för beteendet. Attityden kan bero på tidigare erfarenheter, känslor och vanor.
Subjektiv norm, dvs den egna uppfattningen om vad andra människor tycker om beteendet, påverkar hur man gör. Särskilt ”important others”, människor som är viktiga för oss, som vänner, familj, chefen eller kollegor. Även myndigheter och lagstiftning räknas in här.
Personlig norm, ens egen uppfattning om vad som moraliskt känns rätt, är en annan viktig drivkraft bakom våra beteenden.
Därtill kommer upplevd kontroll, hur man uppfattar sin kontroll över situationen och ifall man tror sig kunna lyckas.
Vanor, invanda mönster för hur man brukar bete sig, kan vara svåra att bryta även när man vill ändra beteende.
TPB kan användas på en arbetsplats när man vill ändra beteendet till förmån för miljön. Om man går igenom de olika faktorerna som ingår i modellen kan det bli lättare att se vad som saknas för att få en bestående förändring i beteende. Om man ser till att alla delar i modellen finns på plats är chansen större att man kan genomföra förändringar som håller i längden, konstaterar Stina Alriksson.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015
Göra rätt materialval från början – Varför behövs mjukgörare i plast?
PVC är en klorinnehållande (50%) polymer som är kristallin, vilket ger problem med både vid process och med sprödhet hos materialet. Med mjukgörare förbättras påtagligt flexibiliteten och processen underlättas, vilket medför att PVC kan användas i många applikationer som termoplast, termoelastomer och konstruktionsplast.
Ftalater har länge använts som mjukgörare i PVC, där DEHP, DINP och DIDP står för 80%. Men ftalaterna binder inte så hårt till den övriga plaststrukturen och lämnar med tiden plasten och kan då komma ut i inomhusmiljön.
Ftalaterna har länge kritiserats eftersom de är hormonstörande. Särskilt nedbrytningsprodukterna är problematiska, i synnerhet monoestrarna som är mer hormonstörande än de ursprungliga molekylerna. Många alternativ till ftalaterna har utvecklats, men ofta saknas tillräckliga data för att kunna bedöma deras hormonstörande inverkan eller toxicitet.
Varför inte göra rätt från början, istället för att försöka rätta till problemen? säger docent Swaraj Paul, PP Polymer. Istället för att ersätta mjukgörarna borde man se över förutsättningarna för att göra ett annat materialval från början. Swaraj Paul anser att polyolefinerna har stora möjligheter att vara fullgoda ersättare av PVC. Då undviker man problemen med PVC i sig, även bortsett från additiven.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015
Utmaningar och ljuspunkter för moderna byggmaterial
Materialindustrin strävar ständigt efter att utveckla konkurrenskraftiga lösningar som uppfyller kundernas tekniska utmaningar och estetiska önskemål vid husbyggnationer. Parallellt med detta ställer myndigheter och marknad krav på att produkterna ska hålla måttet miljömässigt. Men kraven håller inte jämna steg med materialutvecklingen. Det kommer ständigt nya studier som visar att människor påverkas negativt av ämnen från vår inomhusmiljö och okunskapen är stor om hur restprodukter omhändertas på ett korrekt sätt.
Många produkter med organiskt innehåll kan påverka inomhusmiljön till följd av kemiska reaktioner som sker efter montering. Reaktioner orsakade av omgivningsfaktorer som fukt, alkalinitet, solljus eller kontakt med andra material. Vissa material utgör farligt avfall, vilket kräver särskild hantering och innebär ökade kostnader, så snart de har levererats till byggnaden.
Åsa Ekberg Österdahl, Lic från IVL, lyfter fram de största utmaningarna som branschen står inför idag, som långsam process för utredning av krav på material och harmonisering inom EU. Produktutveckling och toxiska studier håller inte jämna steg. Materialtester görs vid förenklade förhållanden, och mäter ej kombinationseffekter. Pressade produktionstider kontra torktid, oavsett material, skapar fuktproblem som t ex blöt betong.
Åsa Ekberg Österdal lyfter även fram att det finns flera ljuspunkter. Hållbarhetsfrågor är allmänt högre värderade idag. Nationellt och ett europeiskt regelverk har utvecklats.
Fastighetsägare ställer fler krav och marknadskrav får effekt på tillverkningsindustrin.
Åsa Ekberg Österdahl understryker att komplexiteten i bygg och fastighetsbranschen är stor.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015
Salladsdressing från vår svenska skog
Skogsindustrin i Sverige har en stor outnyttjad potential. Prof Lars Berglund, Wallenberg Wood Science Center, vars forskning fokuserar på att utnyttja skogen på nya sätt, gav på PP Polymers Kunskapsdag 10 september flera intressanta exempel på applikationer av nanocellulosa.
Kemisk och enzymatisk behandling av massa gör att man idag kan framställa nanocellulosa (nanofibriller, NFC) mer energieffektivt än tidigare. Det skapar många nya möjligheter för nanocellulosa, som har oerhört goda mekaniska egenskaper i förhållande till vikten. Till exempel kan man producera nanokompositskum som skulle kunna ersätta EPS. Lars Berglund konstaterar att nuvarande biokompositer ofta har problem med mekaniska egenskaper, såsom sprödhet, eller fukt, och att dessa problem kan undvikas när man använder nanocellulosa. Möjlighet finns även att använda nanocellulosa i barriärmaterial, som att ersätta aluminium i förpackningar. Nanocellulosa-epoxy är också spännande. Iphone-skal har redan tillverkats av ett sådant material. Salladsdressing som innehåller nanocellulosa produceras idag i Norge där den i princip blir ett förtjockningsmedel.
Sammanfattningsvis är framtiden ljus för applikationer av nanocellulosa och produktion i pilotskala är igång. Utmaningar kvarstår för produktion i stor skala.
Källa: PP Polymers temadag Material i ett föränderligt samhälle 10 september 2015
Snabb materialutveckling och ny forskning visar att analyser är livsnödvändiga
– Under PP Polymers temadag 2015 kom flera bekräftelser på att analyser av inomhusluft och byggmiljö är nödvändiga, inte minst på grund av att nya rön ständigt uppdagas, sammanfattar Ann-Christin Paul, VD, PP Polymer.
Carl-Gustaf Bornehag, professor i Folkhälsovetenskap, visade att hormonstörande ämnen har effekt vid mycket låga doser. Bland de värsta tolv hormonstörande ämnesgrupperna finns ftalater och glykoletrar.
– När vi på PP Polymer mäter VOC ,Tenax-TD-GC-MS, har vi i luftprov detekterat DBP, dibutylftalat. Mer vanligt förekommande som VOC-ämnen är glykoletrar, bla butoxietanol och feonxietanol. Glykoletrar är även en riskfaktor för astma och allergi, säger Ann-Christin Paul.
Åsa Ekberg Österdahl, Lic från IVL, pekade på att materialutvecklingen går så snabbt att myndigheter ligger steget efter vad gäller kontroll av dessa material. Dessutom är reglerna inriktade på kemiskt innehåll och ej på sekundära emissioner och/eller kemiska reaktioner. Byggtiderna är ofta pressade så att torktiderna ej alltid följs, med påföljd att fukt byggs in.
– Dessa osäkerhetsfaktorer vad gäller emissioner från byggmaterial visar hur viktigt det är att göra luftmätningar såsom VOC, MVOC och aldehyder, konkretiserar Ann-Christin.
Jonas Nylen på Anticimex visade genom praktikfall hur värdefulla mätningarna är. Miljöanalyserna hjälper honom att utreda inomhusluftens kvalitet när han inte uppenbart ser var felet ligger. Kunskapen leder till åtgärdsförslag som är lämpliga för att lösa problemet.
– Det är också viktigt att kunna fastställa att man vidtagit de åtgärder som löst hälsoproblemet. Det som inte syns går oftast att mäta med hjälp av de förfinade metoder vi utvecklat till gagn för människors hälsa, avslutar Ann-Christin Paul.